Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Förtjänst, skicklighet och oväld. Av Natanael Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRTJÄNST,
SKICKLIGHET OCH OYÄLD
Av professor NATANAEL BECKMAN, Stockholm
Det är kyrkopolitiskt klokt att vara rättvis i
befordringsfrågor.» Så yttrade sig en mycket konservativ ocli prelatensisk
skarabiskop vid sekelskiftet. Han hette Keijser.
»Det finns ingen rätt till tjänst, endast till förslagsrum», så heter
det i en framstående grundlagskommentar, och i samma anda
uttalade sig kommentarens författare, då lian skulle försvara
konstitutionsutskottets åtgärd att avvisa ett yrkande om anmärkning
för en uppseendeväckande utnämning.
Då talet 0111 rättvisa innebär, att det finnes rätt, och då detta
tydligen är omtvistat, skola vi tills vidare begagna andra uttryck,
nämligen att befordran bör ske efter lagligt erkända, sakliga
grunder. Vilka dessa grunder få vara, är klart uttryckt i
Regeringsformen: Medgivna äro »förtjänst och skicklighet», förbjudet är att
ta hänsyn till »börd».
Om börden är icke mycket att säga. Då lagen stiftades, var ju
avsikten att avskaffa den företrädesrätt till ämbeten i det hela
eller till vissa ämbeten, som tillkommit adeln. Men att
hänsynstagande till släktförbindelser, låt oss säga inom konseljen eller
bland statsrådinnornas krets, står i klar strid mot grundlagens
bokstav och anda, är väl så klart, som något kan vara. Med
»förtjänst och skicklighet» förhåller det sig något annorlunda.
Vill man ha klara definitioner i lagtext, får man gå tillbaka
ända till »Tjänstebetänkandet» av 1756, vilket av riksdagen gjordes
till lag eller snarast förklarades innebära klara konsekvenser av
bestående rättsordning. Men skicklighet menas enligt detta
sådana »teoretiska» kunskaper, som förvärvats och vitsordats vid de
förberedande studierna, eventuellt kunde tilläggas vid viss
provtjänstgöring. Dessa skulle sorgfälligt prövas, då det gällde
intagandet av aspiranter på en viss bana, »auskultanter» och vad
de nu kallades. Senare skulle förtjänsten, »synonym» med erfaren-
238
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
