- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
240

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Förtjänst, skicklighet och oväld. Av Natanael Beckman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Natanael Beckman

belagt av begreppet skicklighet. Vill man låta ordet ha en
betydelse, som möjliggör dess ställande vid sidan av skickligheten, så
måste man hålla fast vid grundbetydelsen. Förtjänst är då ett
redan fullgjort arbete, som förtjänar belöning. Då staten i stor
utsträckning i lägre grader begagnar underbetald arbetskraft, få
de som arbetat på sådana platser en moralisk rätt till ersättning
i form av befordran. Då t. ex. läroverkens yngre lärare långt in
på 1800-talet hade löner, som bevisligen knappast räckte till »bara
maten», var det rättvist, att de inom rimlig tid blevo »iitur oket
släppte och försedde med tjänlige gäll», som det en tid hette i
lagen. Och då t. ex. en expeditionschef avlönas, visserligen långt
utöver existensminimum men ofta långt under vad en man med
hans kapacitet skulle kunna betinga hos ett större bolag, så har
han berättigade anspråk på att få en mindre slitsam men
hedrande och indräktig »reträttplats», då ban »varder utur oket
släppt». Om detta icke kan påräknas med relativ visshet, så
riskerar staten att icke få expeditionschefer med de nämnda
kvalifikationerna.

Förtjänst blir enligt den citerade kommentaren praktiskt taget
lika med tjänsteålder. Kanske kan man göra den lilla
reservationen, att det knappast skulle strida mot regeringsformens anda, om
en mycket ansträngande, kanske livsfarlig tjänstgöring taxerades
något högre än en bekvämare sådan. Läroverkslärarna fingo en
tid räkna dubbla prästerliga tjänsteår för sin slitsamma tjänst.
Kanske blir det nödvändigt att på något liknande sätt tillgodose
de lärare och andra tjänstemän, som få sitt arbete förlagt ovan
polcirkeln. Svårigheter att rekrytera sådana platser lia redan
visat sig.

Att de två orden förtjänst och skicklighet icke alltid ens i
lagtexter begagnas konsekvent i nu angiven betydelse skall genast
erkännas. Liksom låneordet meriter användes förtjänster ofta om
bevis på skicklighet. Då en befordringslag för t. ex. läroverken
talar om lärdomsförtjänster, så bruka i praxis även examina
medräknas. Att ta en examen är emellertid ingen förtjänst i vår
mening. Därmed gör man ingen annan något direkt gagn. Men
examen kan ådagalägga en skicklighet, som är nödvändig eller nyttig
vid skötandet av den tjänst, det gäller. En avhandling kan vara
både det ena och det andra. Den kan ådagalägga en förmåga av
logiskt tänkande, kombinationsförmåga och originella uppslag,
som kan vara till stort gagn både i förvaltningstjänst och under-

240

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free