- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
252

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - ”Kyrkobok” eller ”kommunregister”? Av Algot Anderberg - Flyttningsförfarandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Algot Anderberg

stor utsträckning’ som möjligt befrias från anmälningsplikt. De
sakkunniga föreslå sålunda att anmälan om flyttning skall göras endast
i inflyttningsorten.

För närvarande gäller som bekant den ordningen att
flyttningsbetyg kan rekvireras per post. Det får däremot icke insändas till
inflyttningsorten utan skall ingivas av den flyttande själv eller
annan trovärdig person.

Innebär nu de sakkunnigas förslag en vinst för allmänheten? För
folkregisterföraren blir den föreslagna ordningen allt annat än en
vinst. Det torde i många fall bliva omöjligt för honom att rätt
placera en person, på den av personen lämnade adressuppgiften. Jag
tänker t. ex. på förhållandena i min församling av vilken en del som
legal beteckning i församlingsboken har stadsägeiiummer 1—702.
Allmänheten känner föga till dessa. En person uppgiver sig inflytta
till Näsby n:r 9 — som det av gammalt hette. Detta n:r 9 omfattar flera
hundra stadsägenummer. Det är i många fall fullkomligt omöjligt
att placera den inflyttande rätt på de legala fastighetsbeteckningarna,
utan ingående förfrågningar om husägare m. m. Detta kan nu i regel
ordnas ganska snabbt genom vederbörandes personliga inställelse.
Med visshet kan man emellertid förvänta att besvärliga
komplikationer skola uppstå av det föreslagna systemet, då den skriftliga
anmälan ofta måste återsändas och kompletteras, kanske flera gånger.
Den som år efter år läser allmänhetens uppgifter till kyrkoskrivning
och mantalsskrivning har synnerligen ringa tilltro till de flyttandes
förmåga att lämna korrekta uppgifter och därmed till att det
föreslagna systemet verkligen skall fungera. I det hela blir det ingen
vinst för allmänheten att den befrias från att ingiva flyttningsbetyg.
Och för folkbokföraren kommer systemet att medföra betydande
svårigheter och väsentligt ökade skrivgöromål.

En granskning av själva flyttningsproceduren väcker stora
betänkligheter genom procedurens invecklade beskaffenhet.

En flyttning mellan tvenne kommuner i olika län kommer — om
jag icke missförstått förslaget — att te sig på följande sätt. A. flyttar
från Sölvesborg till Kristianstad. Han sänder anmälan härom från
något postkontor, vilken anmälan befordras till folkregisterföraren i
Kristianstad. Folkregisterföraren i Kristianstad granskar anmälan
och finner att personen bör bokföras i Kristianstad. Han översänder
härefter anmälan till länsstyrelsen i Kristianstad. Länsstyrelsen i
Kristianstad upprättar med ledning av anmälan — alltså på den
flyttandes egna uppgifter — ett centralkort, ett alfabetskort och ett
rekvisitionskort. Centralkortet kvarstannar hos länsstyrelsen,
alfabetskortet sändes till folkregisterföraren i Kristianstad och
rekvisi-tionskortet till folkregisterföraren i Sölvesborg. Folkregisterföraren
i Sölvesborg uppsöker personen i sitt alfabetsregister, antecknar å
detta hans utflyttning till Kristianstad, överflyttar alfabetskortet till
avgångsregistret, sänder huvudkortet, sedan han i vissa delar
avskrivit detsamma i avgångsboken, i rekommenderat brev till
folkregisterföraren i Kristianstad och rekvisitionskortet till länsstyrel-

252

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free