Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 2 maj 1939 - Inför avgörandet i försvarsfrågan - Memelfrågan och Litauen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor’
skänkt dess arbeten en större målmedvetenhet än tidigare. Men till
de önskvärda kraftyttringarna kan man ej räkna fordran att
riksdagen även i denna fråga skall avsvära sig rätten — och ansvaret! —
att fritt pröva och besluta. Regeringspartierna jämte folkpartiets
ledare sägas icke vilja rucka på regeringens förslag rörande
övningstiden. Varken Englands beslut att införa värnplikt eller det alltmer
uppenbara kravet på beredskap torde kunna ändra regeringens
dispositioner. Den korta förlängningstiden är dock icke ett orimligt
krav för skyddandet av landets frihet och oberoende. Just därför att
övningstiden avkräver varje man ett personligt offer kan vägran att
medverka till dennas utsträckning eller de äldre årsklassernas
inkallande uppfattas som en gengångare från den tid, då knotet över
försvarsbördorna ansågs representera höjden av politisk duglighet
och radikal statsmannavisdom. Vår ungdom har dock vida lättare
försvarsplikter att fullgöra än ungdomen i nästan alla andra stater
i Europa men samtidigt ett rikare, tryggare och friare land att värna.
Utrikesminister Sandler inskärpte i sitt 1-majtal i Hälsingborg
lägets allvar och Sveriges risker vid en stormaktskonflikt. Det finns
ali anledning förmoda, att oron bland de ansvariga i vårt land är
större än ute bland folket, som till sist vants vid tron att varje
konflikt slutar utan urladdning, även om lösningen blott åstadkommes
genom den starkares rätt. På vad sätt vårt land nu löi)er risker vida
allvarligare än 1914 kan givetvis bli föremål för olika antaganden.
I diktaturstaterna torde väl endast en mycket liten krets kring
ledaren vara invigd i de planer, som finnas i beredskap i händelse av
stormaktskonflikt. I föreliggande häfte diskutera två framstående
fackmän de aktuella riskerna för vårt land. Det bör enligt vår
mening endast vara av värde, att olika fackmannasynpunkter komma
till offentligheten som led i en aktion för ansvarskännande
utrikespolitisk upplysning. Detta bör så mycket mera vara fallet, som
uppsatserna ej divergera i fråga om uppfattningarna om de nu
framlagda försvarsförslagen. Även om de olika riskerna av författarna
värderas olika, varav olika slutsatser kunna dragas angående den
lämpligaste avvägningen av olika försvarsgrenars styrka, äro
inläggen samstämmiga i att påvisa förefintligheten av dessa risker. Måste
icke i dessa tider ali hänsyn tagas även till den reella risk, som några
kanske anse som den minst sannolika, och kunna vi verkligen ta
på vårt ansvar att underlåta att stärka vårt försvar i enlighet
härmed, med de materiella och personliga offer, som därvid avfordras
alla och envar?
Memelområdets överlämnande till Tyskland tillhörde
icke den kategori oväntade Anschlussaktioner, som
bereda världsopinionen en chock. Så tidigt som 1935 kunde man av
Hitlers våldsamma utfall mot Litauen på partidagen i Nürnberg sluta
sig till en sådan utgång. Redan vid denna tidpunkt församlade sig
en grupp amerikanska journalister i staden Memel för att bevittna
Hitlers intåg. Väntetiden blev lång — ända till den 23 mars 1939,
262
Memelfrågan
och Litauen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
