Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 2 maj 1939 - Memelfrågan och Litauen - Baltisk sjöstrategi. Av Oscar Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor’
tauiska importen och exporten fortfarande kan söka sig väg över
Memel. Andra alternativ finnas också: utrikeshandeln kunde
uppdelas på två håll och gå över både Libau ocli Königsberg.
Möjligheter att utbygga den obetydliga fiskehamnen Sventoji i nordvästra
Litauen föreligga mon till dryga kostnader, och något praktiskt värde
kan denna hamn icke få under de närmaste 5 åren.
I världspressen har stundom gjorts antydningar om att uppgörelsen
skulle betyda slutet på Litauens verkliga oberoende. Detta torde vara
långt ifrån riktigt. Den enda bestämmelsen, som berör de båda
staternas politiska förhållande, utgöres av punkt 4, i vilken signatärerna
förbinda sig att ej mot varandra tillgripa våld eller understödja en
dylik aktion från tredje part riktad mot endera av dem. Artikeln
har sålunda karaktär av nonaggressionspakt.
I och med Vilna- och Memelfrågornas likvidering har den unga
litauiska republiken gjort upp sina mellanhavanden med de båda
mäktiga grannarna Polen och Tyskland. Dess position har klarnat.
En ytterligare aktion från någon av dessa bägge stater skulle gälla
landets ställning som oberoende stat, och mot ett sådant hot kommer
Litauen att endast svara på ett sätt: att kämpa till sista man. En
patriotisk våg drar nu genom landet. Den nybildade nationella
samlingsregeringens viktigaste uppgifter är att anpassa landets
näringsliv efter de nya livsvillkoren — 1U av landets industrier förlorades
med Memelområdet — samt att stärka landets materiella och
moraliska försvarskraft. I den permanenta vapenfonden inströmmade på
några veckor över en million lit, och 4,000 studenter bedyrade i en
storstilad patriotisk manifestation framför den okände soldatens grav
sin beredvillighet att offra allt för fosterlandet.
Baltisk
sjöstrategi.
När den ryktbare forskaren Hans Delbriick i sin
ungdom sökte att genom en avhandling med krigshistoriskt
ämne habilitera sig vid universitetet i Berlin möttes han av ett häftigt
motstånd icke blott från den historiska vetenskapens representanter
utan även från samtliga medlemmar av den akademiska
församlingen, vilka voro överens om att vägra honom habilitation under
den motiveringen att krigsväsendet och vad därmed sammanhängde
ej hade rätt till någon plats inom universitetets verksamhetsområde.
Det krävdes många år och bittra strider innan den äldre
forskar-generationen tvangs att medgiva, att även vapenyrkets historia kan
erbjuda problem intressanta och betydelsefulla nog för att locka till
kritiskt vetenskaplig behandling. leke särdeles olika gestaltade sig
förhållandena vid andra lärdomssäten. De militära synpunkterna
voro oftast historieforskarna helt och hållet främmande, och man
stretade i det längsta emot att erkänna, att ett fälttåg eller en
flott-kampanj måste bedömas med hänsyn till de faktiska resurser, som
stått vederbörande befälhavare till buds, d. v. s. i första hand
befäls-och soldatmaterial, vapenutrustning, förplägnadsmöjligheter m. m.
men därjämte även (i vad gäller planläggningen av det hela) upp-
265
20 — 3928G. Svensk Tidskrift 1939.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
