Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 2 maj 1939 - Baltisk sjöstrategi. Av Oscar Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor’
marschlinjer, samlingsplatser, vägar, hamnar, dockor o. dyl. För den
gammalliberala historiska uppfattningen kändes det på något sätt
motbjudande att syssla med förhållanden av denna beskaffenhet. Det
föreföll som en nästan opassande koncession åt de militära
synpunkter, som man i det dagliga levernet var ytterst obenägen att
tillerkänna något verkligt berättigande.
Numera har väl detta åskådningssätt i stort sett försvunnit. Ingen
historiker skulle väl nu vilja instämma i de ord, varmed en bortgången
berömd svensk forskare formulerade sin ytterst negativa uppfattning
av det krigshistoriska studiets värde: »Det är för historikern komplett
likgiltigt att veta, om slaget vid Breitenfeld vanns med pikar eller med
musköter; att det vanns är det enda som har intresse för
eftervärlden.» Vi ha numera särskilt genom de världsomvälvande tilldragelser
vi sedan ett fjärdedels sekel genomlevat tvingats att lära oss förstå,
vad militär ledarförmåga och militärt förutseende betyda. Men trots
detta brister det ännu alltjämt ganska mycket i historieforskningens
förhållande till de militära synpunkterna. Den har visserligen i regel
övergivit sin äldre rent negativa hållning, men till ett konsekvent
och fruktbringande positivt utnyttjande har den ännu i många fall
ganska långt igen. Detta torde väl närmast bero på bristande vana
och förtrogenhet med det åskådningssätt som krigshistorien anlägger,
ty knappast kan det väl härröra från svårigheten i att tränga in i
det militära problemkomplexet. I själva verket gälla härvidlag vare
sig det är fråga om modern eller gammal tid Moltkes ord om
strategiens principer: de äro i huvudsak så enkla att man för att begripa
dem icke behöver mera än en portion sunt förstånd och ett
motsvarande kvantum god vilja.
Hur givande det strategiska betraktelsesättet är, när det
konsekvent och med historisk förståelse tillämpas på Sveriges äldre
sjökrigshistoria ha vi nyligen fått lära oss genom tvenne arbeten, av
vilka det ena har en civil och det andra en militär författare:
lands-arkivarien Gustav Clemenssons avhandling Flottans
förläggning till Karlskrona, en studie i
flottstationsfrå-gan före 1783 (Sthlm, Gebers förlag), och kapten Henning
Hammargrens arbete Gotland, en försvarshistorisk och
ekonomis k-g eografisk studie (Sthlm,
Marinlitteraturför-eningens förlag). Bägge dessa verk ådagalägga med ali önskvärd
evidens. vilka nya och betydelsefulla resultat man kan vinna
genom att på äldre och nyare tiders krigshandlingar och
krigsförberedelser tillämpa strategiska synpunkter. Clemensson ger nyckeln
till Karlskronafrågan genom att uppvisa, hur hjälplöst handikappad
den svenska sjökrigföringen mot Danmark alltid måste bliva, så länge
vårt land saknade en marin bas i södra Sverige. Den svenska flottan
var bunden av de svåra isförhållandena i Stockholms skärgård, som
icke medgåvo dess utlöpande förrän långt fram på vårkanten eller
rent av på sommaren, då däremot danskarna med sitt ypperliga
bassystem (starkt befäst huvudbas i Köpenhamn, hjälpbas på Bornholm)
266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
