Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 2 maj 1939 - Baltisk sjöstrategi. Av Oscar Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor’
oftast kunde gå till sjöss ett par månader före sina motståndare.
Försöken att skapa en bas i Kalmar voro på förhand dömda att
misslyckas, då farvattnet i Kalmar sund med sina talrika grund och sina
svåra strömförhållanden var alltför svårnavigabelt för att medgiva
obehindrat in- och utlöpande. Vad Sverige måste äga var en befästad
krigshamn i Blekingeskären, som kunde tjäna till bas för flottrörelser
av olika slag, både defensiva och offensiva, och som sedan genom sin
existens kunde på grundval av fleet-in-being-principen verka
hämmande på danska offensiva rörelser mot Kalmar och Stockholm.
Grundandet av Karlskrona var därför ett riksviktigt företag, som
vittnar om överlägsen strategisk blick hos de män, som upptogo och
genomförde projektet, Karl XI och Hans Wachtmeister.
Gotland, den givna medelpunkten i det baltiska kulturområdet, har
sedan uråldrig tid utgjort föremål för de olika strandmakternas
begärliga intresse. Hur tidigt dess egenskap av centrum gjort sig
gällande finna vi av vad Snorre Sturlason berättar i Olof den heliges
saga. När konungen på våren år 1030 lämnade kung Jarislav i
Gårdarike för att söka sig hem till sitt fädernesland satte han skepp i sjön
och seglade till Gotland, och där, heter det, »sporde han tidender både
från Sveaväldet och Danmark samt ända från Norge». Klart skönjer
man i detta meddelande hur viktigt Gotland redan vid denna tid var
som genomfartsort och mötesplats för både sjöfarande och krigsmän;
ville man veta nytt från de nordiska rikena skulle man fara till
Gotland. Denna karaktär av transitoplats bibehöll Gotland hela den äldre
medeltiden igenom, och det var därför som landet kom att spela den
ofantligt viktiga roll i den nordeuropeiska konstens historia, varom
senare tiders forskningar underrättat oss. Den mäktiga Hansan fann
också snart att Visby som stapelplats hade en utomordentlig betydelse
och indrog därför staden i sitt hela Nordeuropa omfattande
kommersiella system. Men därjämte visade sig också snart att ön ur
sjö-strategisk synpunkt var en tillgång av högsta värde. Den som satt
sig fast på Gotland kunde med en relativt ringa sjömakt spela herre
i de kringliggande vattnen, plundra framseglande handelsflottor och
vid annalkande fara draga sig undan till öns befästade hamnplatser.
Sören Norrby, den djärve och äventyrslystne pirathövdingen, visade
sig på 1520-talet vara en mästare i att tillgodogöra sig de fördelar,
som öns läge erbjöd; endast genom hungerblockad lyckades till slut
den liibeckska flottan att driva honom ut ur hans näste. När
Gotland sedermera kommit i dansk ägo finner man att dess läge
konsekvent utnyttjats som replipunkt vid försöken att blockera Sverige
ocli avskära dess tillförsel över Östersjön. En maritim barriär
Blekinge—Bornholm—Gotland—Ösel var tillräcklig för att hålla
Sverige effektivt cernerat. Då därtill kom att den västliga tillförseln
kunde spärras genom en blockerande eskader utanför Älvsborg
förstår man hur kritiskt Sveriges läge var och varför besittningen av
Bohuslän och Gotland måste te sig som den svenska politikens mest
eftersträvansvärda mål. Kännbart blev det danska trycket på Sverige
särskilt under Kalmarkriget, då den svenska flottans vanmakt
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
