Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 2 maj 1939 - Engelsk-tysk handelskonkurrens. Av S. H—n - Den belgiska krisen. Av Carl-Henrik Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor’
lioner pund avseende såväl hemmaindustriens produkter som
åter-försäljning av importerade varor. Nyligen har ett speciellt för
Turkiet avsett lån beviljats, som huvudsakligen skall användas för att
öka den engelska exporten dit, och allvarligt har övervägts liknande
lån bl. a. till Rumänien. jj_
Då i början av mars det belgiska parlamentet
upplöstes, kom detta knappast som en överraskning. Ända
sedan slutet av förra året rådde permanent regeringskris, och
lämpligheten av nyval diskuterades sedan länge.
Strängt taget kan man säga, att kristillstånd rått ända sedan valen
i maj 1936, då ett nytt parti, Rex, erövrade ej mindre än 21 mandat i
kammaren.1 Rexisterna voro närmast fronderande katoliker, och
deras framgångar gingo ut över moderpartiet. Den relativa
majoriteten i kammaren övergick till socialisterna, vilkas inflytande i van
Zeelands nya trepartiregering till katolikernas förtrytelse blev högst
betydande. Rivaliteten mellan de bägge partierna tog sig dock till
en början ej så starka uttryck, då alla regeringspartierna enades i
kampen mot Rex, som de betraktade som en fara för den
demokratiska regimen. Valduellen van Zeeland—Degrelle i april 1937 blev en
lysande framgång för den förre. Men det var en Pyrrhusseger, då
van Zeeland under valkampanjen måst göra utfästelser om eftergifter
till flamländarna och om avsevärda skattelindringar. De senare
genomfördes omedelbart. De förra infriades i juni genom den stora
amnestin till de landsförrädiska »aktivisterna», ett steg, som i högsta
grad undergrävde van Zeelands prestige. På hösten 1937 föll denne
offer för den personliga förtalskampanj, som rexisterna med en del
taburettsjuka katolikers benägna bistånd förde. Efter en långvarig
kris lyckades liberalernas grand old man, Janson, i november bilda
en ny trepartiregering, som dock redan i maj 1938 tvangs att avgå
av betydande finansiella svårigheter, skapade av den försämrade
konjunkturen, som van Zeeland ej förutsett då han avgav sina
vallöften. Jansons brorson, socialisten Spaak, lyckades på rekordtid
sätta en ny trepartikoalition på fötter. Dess sammanhållning sattes
snart på hårda prov. Spaaks katolska kolleger påyrkade en sträng
sparsamhetspolitik, som hans partivänner motsatte sig. Våldsammare
blevo striderna kring Burgos, vars erkännande katolikerna krävde.
Spaak gick personligen på deras linje men desavouerades av sitt parti.
Efter ett par månaders kris (november—december) avled hans främste
motståndare, Vandervelde, varpå Spaak skyndade att sända en
representant till Burgos samt ombilda sin regering (i slutet av januari)
för att på allvar ta itu med de finansiella och ekonomiska problemen.
Men han råkade ur askan i elden: en svår kris i den flamländska
frågan bröt ut.
I en artikel i Svensk tidskrift (årgång 1937, s. 495 o. f.) framhölls,
att efter kriget avståndet mellan flamländare och valloner blivit allt
1 Jfr denna tidskrift, årgång 1936, a. 735 o. f.
277
Den belgiska
krisen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
