Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Den hotade svenskheten i Estland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN HOTADE
SVENSKHETEN I ESTLAND
Man har i Sverige länge haft den uppfattningen, att de estniska
statsmakterna fört en mot landets minoriteter, enkannerligen den
svenska, särskilt liberal politik. Denna åsikt har otvivelaktigt i
sin mån bidragit till att Estland till för några år sedan hos svensk
allmänhet var mest gynnad nation bland de baltiska staterna.
Under senaste år har emellertid dagspressen tid efter annan kunnat
lämna meddelanden, som giva vid handen, att den populära
uppfattningen om estnisk liberalitet mot den svenska minoriteten
tyvärr icke äger sin fulla motsvarighet i verkligheten.
Redan den för några år sedan genomförda bestämmelsen, att
barn i blandäktenskap med estnisk fader alltid måste erhålla
undervisning i estnisk skola, blev kännbar för den svenska
minoriteten. I alla de äktenskap, där modern är estlandssvenska, måste
barnen alltså få sin skolundervisning i estnisk skola och
uteslutande på estniska språket. I de fall åter, då fadern är
estlandssvensk och modern estniska, behöva barnen icke besöka svensk
skola utan äga valfrihet. Dessa bestämmelser ha givetvis bidragit
till att minska barnantalet i de svenska folkskolorna.
Under förarbetena till Estlands senaste grundlag av den 17
augusti 1937 lyckades man icke komma överens om
undervisningsspråket i minoriteternas skolor. Enligt § 22 i grundlagen försiggår
skolundervisning som regel på riksspråket. I minoriteternas
skolor sker undervisningen »på motsvarande minoritetsspråk och
riksspråket inom i lag fastställda grunder och gränser». För något år
sedan förspordes att genom särskild lagstiftning undervisningen
på minoriteternas språk skulle komma att högst väsentligt
inskränkas. De planer, som till äventyrs funnits i denna riktning,
ha dessbättre icke förverkligats.
På ett annat område förbereder emellertid den estniska
nationalismen en framstöt, som är värd den största uppmärksamhet från
svensk sida. Enligt en lag (dekret) om reglerandet av ortnamn,
vilken trädde i kraft den 19 april 1938, skall en genomgripande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0291.html
