Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den hotade svenskheten i Estland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förestning av landets ortnamn vara genomförd inom två år, d. v. s.
senast den 19 april 1940. Följande bestämmelser må anföras ur
denna lag.
Samhällen, byar och fastigheter, vilka bära s. k. främmande
namn, måste förändra dem till estniska. Fastigheternas namn
måste stavas på ett sätt, som motsvarar den rätta estniska
ortografien. Även gator, öppna platser, parkanläggningar, berg, sjöar
och vattendrag måste bära estniska namn. Endast i de fall, då
namnen äga positiv betydelse ur estnisk historisk synpunkt, kunna
de kvarstå oförändrade.
Den sålunda påbjudna förestningen av exempelvis
fastigheternas namn förutsättes komma att i stor utsträckning verkställas
frivilligt. Därest emellertid i en kommun ägarna av fastigheter
med främmande namn icke före den 19 april 1940 inkommit med
»frivilligt» förslag till namnändring, åligger det vederbörande
kommunalförvaltning att uppsätta förteckning över de fastigheter,
vilka skola tvingas antaga nya estniska namn samt förslag till
sådana. Kommunalförvaltningen äger fastställa dessa namn, sedan
den uppgjorda förteckningen granskats av det s. k. »Rådet för
ändring av ortnamn». Detta består av 11 personer, nämligen
inrikesministern som ordförande, vice inrikesministern, en
representant för vardera av bildnings-, jordbruks-, inrikes-, krigs- och
kommunikationsministerierna ävensom en representant för envar
av följande organisationer, nämligen Stadsförbundet,
Länsförbundet, Akademiska modersmålssamfundet och Akademiska
historiska samfundet. Under en månad efter det vederbörande
kommunalförvaltning beslutat om namnförändringen har
fastighetsägaren besvärsrätt hos inrikesministern, vilkens beslut icke kan
överklagas.
Detta är i korthet innehållet i den lag, som helt naturligt väckt
synnerlig oro i svenskbygden. Redan ha en mångfald urgamla
svenska namn utbytts mot estniska. Detta gäller framför allt i
postalt hänseende, i telefonkataloger m. m. De nya estniska
ortnamnen ha tillkommit efter olika principer. Ibland har en av den
estniska befolkningen använd namnform upphöjts till den enda
tillåtna. Detta nya officiella namn är ofta en förvrängning av det
svenska, vilket för esterna kan ha varit svårt att korrekt uttala.
Ibland är det estniska namnet en direkt översättning av det
svenska. I andra fall åter är det estniska namnet en ren
nybildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
