Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den hotade svenskheten i Estland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kulturella förbindelser med de nya staterna måste för oss framstå
som desto viktigare, ju starkare de större makternas tryck mot de
små staterna under senare tid blivit. Det svensk-baltiska
samarbetsprogram, som riksantikvarien Curman — själv en av dem,
som tidigast förstod vikten av intima kulturella relationer med
staterna hinsides Östersjön och gjort mest för att utveckla dessa —
nyligen framlade på en baltisk konferens å Salsta slott och som
publiceras i detta häfte, synes oss i sin politiska avgränsning och
måttfulla realism vara den bästa konkordieformeln. Och vi kunna
tillägga: vi ha aldrig förstått, varför inte Sverige upprättat egna
självständiga legationer i Estland och Litauen — våra faktiska
grannstater —, medan legationer upprättats i Egypten, Mexiko
o. s. v. Här kan med fog sägas, att snålheten bedragit visheten och
vidhjärtenheten.
Just därför att vi finna en kulturpolitisk entente cordiale
mellan vårt land och de baltiska staterna så naturlig i Nordens
intresse, anse vi oss böra fästa uppmärksamheten på svenskhetens i
Estland beträngda läge. Den slutliga lösningen av dess språkliga
problem tillkommer givetvis den estniska statsmakten ensam. Men
lösningens följder beröra intimt det framtida förhållandet mellan
Estland och Sverige. Det aktuella hotet riktar sig icke blott mot
en månghundraårig svensk ortnamns- och kulturskatt. Det riktar
sig också mot den brygga av förståelse och sympati mellan
estniskt och svenskt, som vi i nuets hårda tider sannerligen icke ha
råd att försvaga utan i stället borde på allt sätt stärka. Intet är
bättre ägnat härför än återställandet av den gamla rikssvenska
uppfattningen, att estnisk minoritetspolitik främst bär
vidsynthetens prägel — och därigenom bäst blir av positiv betydelse ur
estnisk historisk synpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
