Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Det mänskliga tänkandets gränser. Av Sven Edvard Rodhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sven Edvard Rodhe
en gång representanterna för upplysningen gjorde — berömma
sig av att vara äkta rationalister. Naturvetenskapen är rationell,
men den blir dock en källa till irrationalism, när den förhäver sig
och vill bli allenarådande. Naturvetenskapen, vidgad till en
allmän och allomfattande åskådning, innebär en irrationalistisk
ståndpunkt. Den naturvetenskapliga metoden är befogad och
rationell, oumbärlig om man så vill, inom sitt område, men blott
där. Den rationella naturvetenskapen övergår i irrationalism, då
den betecknar sin metod som den rationella metoden överhuvud,
Allt kan inte vägas och mätas, allt kan inte sättas på formler och
allt kan inte infogas i naturvetenskapens monotona sammanhang.
Färger och dagrar över tingen, rytmer och melodier, kärlek och
hat, lidande, offer, skuld och straff — naturvetenskapen med sin
metod fattar inte allt detta, och dock är det lika verkligt som
vilken naturvetenskaplig storhet som helst. Det är lika sant, att
träden lia en skiftande grönska som att de tilläventyrs bestå av
ensartade smådelar. Och det är ingen klarhet vunnen, om man
avvisar allt sådant med frasen, att det därvid bara rör sig 0111
subjektiva uppfattningar och känslor. Tagas människorna, de
individuella subjekten, bort ur universum, kommer väl detta att
te sig annorlunda än vi nu se det. Men människorna finnas där.
De subjektiva mänskliga förhållandena äro lika verkliga som vad
som helst, ocli det är en väsentlig uppgift att förstå dem och deras
sammanhang med allt annat. I den mån naturvetenskapen inte
förstår dessa fenomen och likväl Adil uppträda som den enda och
sanna rationella metoden, slår den över i irrationalism, ty den
lämnar en del av världen utanför tänkandet, obegripen och
obegriplig. Rationalismen kräver, att naturvetenskapen hänvisas till
sitt särskilda område och ser då som en viktig uppgift att förstå
hur detta område hänger samman med andra — lika rationella —
sidor av universum. Eller också kan rationalismens krav
uppfyllas genom att den naturvetenskapliga metoden vidgas, så att
intet lämnas obegripligt, utan allt blir begripet i sitt
sammanhang, logiskt och begreppsligt klart. Därmed försvinner dock
naturvetenskapen som en speciell, relativt a Angränsad metod;
naturvetenskapen kommer att sammanfalla med kunskapen överhuvud.
En andra källa till nutida irrationalism utgör religionen.
Tiderna igenom ha fromma män värjt sig mot att deras religiösa
erfarenhet skulle utsättas för kritisk analys och rationell
diskussion. Ämnet har synts dem för högt och dyrbart för att \~idröras
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
