- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
326

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Kulturhistoria — det förgätna kunskapsämnet. Av Sven Dahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sven Dahl

göras från den litteraturhistoriska undervisningen med dess
examenshets. Det är ju en känd sak, att litteraturhistoria allt för
mycket fått ta tid från den språkliga undervisningen, ocli genom
den föreslagna delningen skulle garanti vinnas, att den avsedda
tiden verkligen användes till att öva eleverna att uttrycka sig
i tal och skrift, vilket ju allmänt erkännes höra ske i större
utsträckning, än som tidigare vanligen varit fallet.

De tre nya ämnena på schemat: politisk-ekonomisk historia,
kulturhistoria och svenska språket skulle i stort sett ha samma
timantal, som modersmålet och historia nu ha. När man diskuterar
undervisning i ett skolämne, måste man, även om det är
smärtsamt, hålla på principen, att reformerna höra ske inom ämnet och
icke genom ökning av timantalet.

Den väsentligaste fördelen med denna nya anordning skulle
vara, att den vanligaste magisterkombinationen, i vilken historia
ingår, nämligen historia, litteraturhistoria och nordiska språk,
skulle kunna slippa den börda, som studiet av nordiska språk
utgör för densamma. En allsidig historisk bildning borde vara mer
än tillräcklig för magisterexamen.

Den rent historiska fil. mag.-kombinationen borde bestå av två
vad man skulle kunna kalla ämneskretsar. Den ena borde
motsvara skolämnet politisk-ekonomisk historia och som kärna ha det
nuvarande universitetsämnet historia men borde även omfatta
nationalekonomi, (ev. ekonomisk historia), statskunskap, (ev.
sociologi) ocli antikens politiskt-ekonomiska historia. I några av dessa
ämnen kunde man fordra minst ett betyg, i andra kanske endast
en kortare kurs.

Den andra ämneskretsen, motsvarande schemaämnet
Kulturhistoria, skulle ha det nuvarande universitetsämnet
Litteraturhistoria som kärna, men dessutom omfatta konsthistoria,
filosofiens historia och antikens kulturhistoria (om det anses lämpligt
att avskilja denna från de övriga ämnena inom ämneskretsen).
Rätt väsentliga delar av den undervisning i kyrkohistoria, som
nu förekommer på gymnasiet, borde kunna överföras till de
historiska ämnena. En kortare kurs i arkeologi och etnologi (med
huvudvikten lagd på att för lärareaspiranterna klargöra
möjligheterna att vid den historiska undervisningen använda våra talrika
provinsmuseer samt de arkeologiska minnesmärkena) borde
anknytas till endera ämneskretsen.

Ändamålet med undervisningen i de historiska ämnena är väl

326

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free