Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Kulturhistoria — det förgätna kunskapsämnet. Av Sven Dahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kulturhistoria — det förgätna kunskapsämnet
obestridligen att skapa kunskap om och förståelse för det
samhälle och den värld man lever i och att skänka ett riktigt historiskt
perspektiv åt det moderna skeendet på olika områden. 1800- och
1900-talen måste komma att intaga en central ställning i
historieundervisningen, så att icke ett tomrum skapas mellan de epoker,
om vilka kunskap förmedlas i skolan och det för individen
iakttagbara aktuella skeendet. Det är skolans oavvisliga skyldighet
att förmedla en djupare kunskap om det moderna samhället och
de verkande krafterna i detsamma än den, som den enskilde
tillägnar sig genom tidningsläsning. Onekligen har det syndats
mycket häremot i våra gymnasier, och detta beror i första hand på
lärarnas bristande intresse för modern tid, en brist som i sin tur
orsakas aA? otillräckliga kunskaper. Den föreslagna
politisk-ekono-miska ämnesgruppen bör kunna giva historielärarna betydligt
bättre förråd av kunskaper än de tidigare haft möjlighet att
tillägna sig. Det är, som tidigare framhållits, av stor vikt, att den
blivande historielärarens uppmärksamhet vid universitetet
inriktas på det väsentliga i samhällskunskaperna, och detta skulle ske
om reform i här antydd riktning genomfördes.
Kunna lärarna skänka eleverna kunskap om samhället, skapa
de därmed också ett önskvärt intresse för detsamma. Den svenska
medelklassens intresse för allmänna frågor och allmänna uppdrag
är nu alltför ringa, och detta medför, att alltför många sådana
uppdrag måste givas åt illitterata personer. Även om dessa ofta
lia en stor praktisk duglighet, kan man aldrig komma ifrån, att
det ur samhällets synpunkt är ett stort slöseri, att de
intellektuella icke i långt högre grad än vad nu är fallet intressera och
engagera sig för stat och kommun utanför sitt eget lilla
specialområde. Det är en livsak för den svenska medelklassen och av
största vikt för landet i dess helhet, att läroverkens
historieundervisning inriktar intresset åt detta håll.
Ämneskretsen kulturhistoria bör kunna skänka en mångsidigare
och fullständigare kunskap om den andliga odlingens utveckling
än den, som tidigare förmedlats vid universiteten. Det i skolorna
nu alltför ensidiga betonandet av den svenska litteraturhistorien,
särskilt av tiden före 1850, bör giva vika för en vidare och
mångsidigare uppfattning av kulturutvecklingen. Konsthistoriens stora
möjligheter att levandegöra äldre tider böra komma till sin rätt
i stället för att som nu helt försummas. — En gymnasist bör veta
mer om Rembrandt än om Lasse Lucidor, mer om Michelangelo
327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
