Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 2 juni 1939 - Englands nya kurs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grad reparerat sina positioner på Balkan. Det bör dock ihågkommas,
att Rumänien trots den mottagna garantin ingalunda gått över i
västmakternas läger utan söker föra en neutral politik, utsatt som
det är för en hård tysk press och nödsakat att fresta en halsbrytande
balansgång. De båda återstående balkanstaternas, Jugoslaviens och
Bulgariens, ställning är än oklarare. Bägge hava på sistone odlat
mycket intima förbindelser med axelstaterna. Bulgarien hoppas
kunna återtaga sina förluster från 1913 och 1919, Jugoslavien
befinner sig i ett skruvstäd mellan Tyskland, Ungern och Italien-Albanien.
Att de i händelse av väpnad konflikt skulle vara att aktivt påräkna
för axelmakterna, förefaller dock, åtminstone än så länge, mindre
sannolikt.
Trots denna livliga diplomatiska verksamhet fanns det i Englands
rustning dock en allvarlig blotta, där den tyska propagandan ivrigt
satte in. Trots krigsministern Hore-Belishas energiska och ganska
framgångsrika ansträngningar att på grundval av den hävdvunna
arméorganisationen, d. v. s. den reguliära, värvade armén och den
frivilliga territorialarmén, skapa en relativt stor expeditionskår till
fastlandet, var det obestridligt, att Englands möjligheter att under
ett krigs tidigare skede effektivt till lands hjälpa sina bundsförvanter
voro skäligen små. Det var därför för doktor Göbbels högst tacksamt
att i Frankrike, Polen och annorstädes göra gällande, att det perfida
Albion ämnade föra kriget med sina flottor och sitt guld samt sina
bundsförvanters blod. Denna delvis underjordiska propaganda tycks
hava gjort ett icke föraktligt intryck i Frankrike och hotade
undergräva den nya entente cordiale.
Så såg slutligen kabinettet Chamberlain sig nödsakat att i strid
med tidigare utfästelser taga det i Englands historia absolut
enastående steget att i fredstid ålägga folket allmän värnplikt. Även
om denna börda ej är alltför tung — den erinrar närmast om våra
egna, mot bakgrunden av dessa dagars Europa ganska idylliska
värnpliktsförhållanden — var den moraliska verkan ute i Europa av denna
unika åtgärd högst betydande. Det blev klarare, att det äntligen var
fråga om allvar i London.
Men en om möjligt än märkligare handling av självövervinnelse
synes nu stå för dörren. Redan i samband med de första
garantiförhandlingarna upptog London kontakt med Moskva. Dessa
underhandlingar hava emellertid gått mycket trögt. På engelskt håll har
man velat inskränka förbindelsen med Stalin till det absolut
nödvändiga. Härvid hava flere skäl inverkat. Inom vissa konservativa
miljöer i London är bolsjevikskräcken alltjämt mycket livlig. Vidare
hava ett par av Englands nya skyddslingar, nämligen Polen och
Rumänien, till de allra senaste dagarna av inrikespolitiska skäl varit
föga hågade för ett alltför livligt samröre med Ryssland. Slutligen
har man på sina håll i England alltjämt hoppats på att kunna skilja
Italien från Tyskland och fruktat, att en öppen engelsk allians med
Ryssland skulle väcka missnöje i Rom liksom f. ö. även i Tokio,
Madrid och Lissabon. Ryssarna hava emellertid begagnat tillfället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
