Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Västkustens sjöförsvarsproblem. Av Stig H:son-Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stig H:son-Ericson
vissa stormakter planlagda eller redan påbörjade upprustningen
till sjöss fullföljes.»
I 1936 års försvarsordning beslöts dock en viss mindre
förstärkning av de lokala sjöstridskrafterna på Västkusten, varigenom
dessa nu uppgå till ett äldre artillerifartyg, två äldre jagare, tre
äldre ubåtar ocli två minsvepare.
I chefens för marinen utredning rörande flottans fartygstyper,
avgiven 1937, framhölls särskilt behovet av ökade sjöstridskrafter
på Västkusten. Härvid ägnades uppmärksamheten i främsta
rummet kravet på skydd av sjöhandelsförbindelserna. Det anföres
bl. a.: »Därest krigsläget och styrkeförhållandena äro sådana, att
sjöfarten runt Skåne icke kan kontinuerligt effektivt skyddas,
framstår det som ett livsvillkor för vår nationella existens, att
så kan ske åtminstone beträffande sjöfarten i Kattegatt och
Skagerack. Detta är numera en av svenska örlogsflottans mest
betydelsefulla uppgifter.» Förslaget innebar också upprättandet
av en särskild Västkustflotta, bestående av tunga kryssare, jagare
och ubåtar.
Detta förslag till uppdelning av sjöstridskrafterna på en
Öster-sjöflotta ocli en Västkustflotta ansågs av chefen för
försvarsstaben i dennes utlåtande rörande flottans fartygstyper 1938 i ocli
för sig beaktansvärt. Bunden till då föreliggande uppdrag att
ingiva förslag till ersättningsbyggnader för flottan, endast så att
flottans slagkraft och taktiska användbarhet bibehölles, gavs
emellertid i det sammanhanget ingen möjlighet att föreslå särskilda
sjöstridskrafter för Västkusten.
I samband med frågan om skyddet för sjöhandeln, vars lösande
måste grundas på en samverkan mellan sjö- ocli flygstridskrafter,
anfördes emellertid i utlåtandet bl. a. följande rörande
förhållandena under krig:
»Även om man kan beräkna att huvuddelen av de svenska
sjöstridskrafterna kommer att för övriga uppgifters fyllande
grupperas inom det för anfallsföretag mest utsatta vattenområde, ocli
även om det kan väntas ligga i någon eller några främmande
makters intresse att aktivt medverka vid frihållandet av
vattenvägarna till Sverige är det högst önskvärt, att några svenska
sjöstridskrafter kunna disponeras för sjöhandelsskyddet inom
kustområde, där möjlighet finnes för att sjöhandeln skall kunna
fortgå. Vid krig i Östersjön kan t. ex. sådan möjlighet föreligga
beträffande Västkusten.»
364
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
