Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 25 juli 1939 - Tjugufemårsminnet - Riksdagskvinnorna och hemfrågorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
rikas ingripande i kriget förlänades, icke minst genom Wilsons
fjorton punkter, karaktären av ett korståg till mänsklighetens frälsning.
Tjugufem år efter krigsutbrottet kunna vi blott konstatera, att
mänskligheten är längre bort från målet än någonsin tillförene. Tekniska,
materiella och sociala framsteg av oanade dimensioner ha visserligen
gjorts under det senaste kvartseklet men den mänskliga kulturen,
sedd i de humana livsvärdenas aspekter, genomlider nödår.
Ras-strider, folkdeportationer och flyktingeströmmar, undertryckandet av
tanke- och trosfrihet, koncentrerandet av alla ansträngningar på
militära rustningar, föraktet för människoliv, rättsstatens
underminering, sabotaget och terrorn som makt- och påtryckningsmedel — allt
detta förintar tron på utvecklingen såsom alltid positiv eller
framåt-riktad och har gjort offren av världskrigets miljoner fallna till
någonting meningslöst. Det är de stupades röster, som på minnesdagen
borde få ropa besinningens maningsord till mänskligheten.
På senaste tiden har det nya ordet »hemvård»
och vad däri innefattas blivit ett allt
slagkraftigare, programmatiskt uttryck. I föredrag och radio propageras
därför, och internationella kongresser i ämnet hållas. Doktor Hanna
Rydh, med sin numera lediggjorda energi, har i
Fredrika-Bremer-förbundet och radio satt pricken över i:et och förordat inrättandet
av ett särskilt hemdepartement — taget då i helt annan betydelse än
det engelska Home Office, inrikesdepartementet, och avsett att bli ett
centrum för alla frågor rörande hem och familj; hennes bidrag till
departementalreformen synes dock mera välmenande än rationellt,
eftersom hela socialvården därigenom tvärtemot alla erfarnas
reformkrav skulle än mer sönderbrytas. Men ali denna diskussion kring
hemfrågorna ger dock ett vid handen, nämligen att
befolkningskommissionen gick för snävt fram, när den trodde sig lösa sina
familjeproblem blott därmed, att den endels uppställde familjeetiska
normer, endels framlade en del förslag till materiell hjälp åt
familjer, endels krävde förbud mot avskedande av gifta kvinnor, vilket
sistnämnda hur berättigat det än i sig självt må vara dock minst av
allt torde främja nativiteten.
Utan tvivel kräves det härutöver, som ett led i strävan att bygga
upp och stärka hemmen, att kvinnorna göras rustade att motsvara de
krav, som nya sociala reformer, den moderna tekniken och ändrade
samhälleliga betingelser resa. Dessa krav ställas på dem, oavsett om
de äro blott s. k. hemkvinnor eller ha förvärvsarbete. Trots allt vad
som hittills åtgjorts från samhällets sida genom kurser, praktisk
undervisning i skolorna o. s. v., kan det icke sägas, att allt har gjorts
som kunnat göras för att tillgodose dessa syftemål. Framför allt har
ämnet hemvård — vad däri ligger av hushållskunskap och
hushållsekonomi, insikt i bostadsvård och hemkultur, elementära kunskaper
om hygien, barnavård och samhällsetik m. m. — aldrig behandlats i
ett sammanhang och såsom den enhet ämnet utgör. Det ligger i öppen
dag, att flickorna i den skolpliktiga åldern äro för unga för att till-
411
Riksdagskvinnorna
och hemfrågorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
