- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
431

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Spelöppningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

möjligt meddelas England före den polske underhandlarens
ankomst. I den föreslagna internationella garantin krävde Hitler
Rysslands deltagande.

Som av referatet framgår, var detta tyska svar i realiteten ett
kortfristigt ultimatum med den viktiga nyansen, att själva kraven
icke meddelades. Den polske underhandlaren skulle komma till
Berlin — »dit andra rest före honom», som Chamberlain senare
yttrade med bister humor — med blancofullmakt att skriva under.
Oron i London växte. Under loppet av den 30 augusti begynte
Polen en allmän mobilisering, troligen icke utan Englands vetskap.
Chamberlain sände en rad meddelanden till sin Berlinambassadör.
Det första, den 30 kl. 2 f. m., framhöll, att det vore orimligt att
vänta, att en polsk underhandlare skulle kunna hinna komma
under loppet av denna dag. I nästa, kl. 2,45 e. m., utlovades svar
senare på eftermiddagen, meddelades, att man anmodat polackerna
att undvika alla gränsintermezzon och riktades samma maning till
tyskarna. Den upprepades i skärpt form kl. 5,30. En timme senare
sändes ännu ett nytt telegram. Kabinettet förklarade sig ur stånd
att råda Warschau att sända en underhandlare med fullmakt. Man
borde följa det normala förfaringssättet och överlämna de tyska
kraven till den polske ambassadören i Berlin.

Vid midnatt den 30 överlämnade Sir Nevile Englands slutliga
svar. England kunde icke offra Polen men ansåge Polens och
Tysklands livsintressen icke omöjliga att förlika. En rysk garanti för
uppgörelsen hade alltid åsyftats av England. Beträffande de tyska
kraven reserverade sig Londonkabinettet, tills de bleve kända, och
förmodade, att de då skulle underkastas diskussion, så att det
kunde utrönas, i vad mån de vore förenliga med de av England
hävdade och av Tyskland godkända principerna, d. v. s. respekt
för Polens livsintressen och oberoende. Engelska regeringen hade
meddelat Warschau den tyska noten. Det vidare
förhandlingssättet måste with all urgency fastställas av Tyskland och Polen, men
kontakt redan den 30 vore omöjlig. För att undvika
komplikationer borde bägge parterna förbinda sig att under förhandlingarna
icke företaga militära angreppsrörelser. England trodde sig kunna
skaffa ett dylikt löfte från Polen, om Tyskland gåve ett. För
Danzigs del borde en temporär modus vivendi skapas.

Då detta viktiga dokument överlämnades, svarade herr von
Ribbentrop med att framtaga ett långt aktstycke, som han uppläste
»på tyska med hög röst och högsta hastighet». (Sir Nevile förmodas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free