Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Kristendomen inför samhällsfrågorna. Av John Cullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristendomen inför samhällsfrågorna
För oss har situationen på denna punkt blivit en helt annan.
Resonemanget i den nutida kristet social-etiska debatten tycks vara
följdriktigt nog. Vi vill inte längre nöja oss med att ta hand om
offren för de sociala missförhållandena. Detta är visserligen också
viktigt och nödvändigt. Men viktigare är att så söka förändra
själva samhällsstrukturen, att missförhållandena förebyggas. Jag
kan här åter anknyta till liknelsen om den barmhärtige
samariten. Vi vill inte stanna, där den evangeliska berättelsen stannar.
Det är gott och väl, att den slagne judeu blir omhändertagen —
men nästa dag kan ju samma historia upprepas, så länge rövare
tillåtas att husera uppe i bergen. Det gäller därför främst att
komma tillrätta med rövarlivet. Hur skall man lämpligen gå till
väga? Man skickar polispatruller för att infånga de asociala
individerna, man sätter deras barn i skola o. s. v., och så hoppas man
så småningom få rövarföljet inorganiserat i samhället och
delaktigt av dess ordningar.
På en rad punkter visar sig denna omsvängning i den kristna
social-etiska debatten. Man kan tänka på ställningen till
krigsproblemet. Medan kyrkan tidigare väsentligen inskränkte sig till
att organisera själavården vid krigsmakten och att sörja för
omhändertagandet av krigets lemlästade offer, så har man under de
senaste decennierna på kyrkligt håll intensivt diskuterat
metoderna för avskaffandet av kriget självt. Något liknande gäller
ställningen till de sociala frågorna i inskränkt mening. Medan
man tidigare framför allt verkade för personlig
»kärleksverksamhet», absorberas nu intresset alltmer av arbetet på fattigdomens
avskaffande genom en effektiv bostadspolitik, folkpensionering
o. s. v. Man söker m. a. o. effektivisera den kristna
humanitetstanken i den sociala reformpolitiken.
Vad är det, som här har skett? Låt mig peka på två ting.
För det första. Kyrkan har i stor utsträckning blivit av med
sitt genuina sociala arbetsfält, verksamheten bland de nödlidande.
Denna liar med vissa, icke betydelselösa undantag blivit till en
kommunal vårdnadsplikt, som väsentligen handhaves av
ickekyrkliga myndigheter.
För det andra — i nära sammanhang med det nämnda. Det
kyrkligt-sociala intresset har orienterats in i den statliga och
kommunala socialpolitiken. Det är därifrån man väntar de för
den mänskliga sammanlevnaden avgörande åtgärderna. Ocli man
söker följaktligen med kristet-humanitära idéer påverka arbetet i
437
33 — 39576. Svensk Tidskrift 1939.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
