Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Kristendomen inför samhällsfrågorna. Av John Cullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
John Cullberg
den kristna social-etiken kommit in i en återvändsgränd, ur vilken
den måste söka sig tillbaka — för att sedan kunna komma framåt.
Tecken tyda på att det verkligen så förhåller sig.
Vi ha sett, att de iråkade svårigheterna nära sammanhänga med
omorienteringen i den moderna kristendomens ställning till
hithörande ting. Vi ha också sett, att denna omorientering innebär
en omedelbar risk för ett för världslig ancle av den kristna
grundsynen. Det är tid att ta detta faktum närmare i sikte. Härvid
måste från början beaktas, att »förvärldsligandet» icke innebär,
att de kristet social-etiska principerna tillämpas på världsliga
förhållanden; en sådan tillämpning är självfallet alltid av nöden,
eftersom det nu en gång för alla är bär i världen, som principerna
skola omsättas i handling. Olyckan är fastmer den, att själva de
kristna principerna kommit att identifieras med det moderna —
eller nyss moderna — västerländska samhällslivets, d. v. s. den
humanitära demokratiens, ideologi.
Det yttre förloppet för denna process måste här förbigås. Eljes
skulle det vara av ett visst intresse att undersöka inflytandet från
den sekulariserade socialdemokratiens samhällsprogram och
sociala reformpolitik. Då kyrkan uppgav sin traditionellt kritiska
inställning åt detta håll, betydde detta utan tvivel från en sida sett
en glädjande seger för den sociala vidsyntheten; den kyrkliga
lojaliteten mot de makthavande samhällsklasserna har verkligen
icke alltid varit uppbygglig. På samma gång inträdde emellertid
lika tydligt en ödesdiger uppluckring av kyrkans egen genuina
samhällssyn. För att sona begångna försyndelser, kanske också
för att i konkurrensen med de politiska samhällsförbättrarna
effektivt demonstrera sitt sociala patos, kom hon att för hårt engagera
sig i det rike, som är av denna världen.
Viktigare är dock att följa den inre linjen. Denna ligger ganska
klar. Historiskt-faktiskt är den västerländska
humanitärt-demo-kratiska kulturen utan tvivel ett barn av den kristna anden. Det
har redan antytts, hur dess kungstanke, humanitetsidén,
framsprang eller i varje fall fick sin djupa motivering ur kristen
gudstro. Och nu ligger slutsatsen snubblande nära: socialt sett är det
kristendomens väsentliga uppgift att hålla denna sin avkomma vid
liv. Där kristet socialt patos överhuvud mobiliseras i kampen mot
»tidens nöd», är det med den underförstådda förutsättningen, att
kristendomens samhälleliga insats måste gå ut på att skänka ny
inspiration och livskraft åt den sönderfallande humana demokratien,
440
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
