Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Vetenskapsakademien 200 år. Av Bengt Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAPSAKADEMIEN
200 ÅR
Av docenten BENGT HILDEBRAND, Stockholm
DeN svenska Vetenskapsakademien har 1939 bestått i tvåhundra
år. Den 2 juni 1739 kl. 9 f. m. sammanträdde nämligen stiftarna
på Riddarhuset för att begynna »et påtänckt sälskaps inrättande»
i avsikt att sprida kunskaper i matematik, naturkunnighet,
ekonomi, handel, nyttiga konster och manufakturer. De överläggande
herrarna voro fem: den då 32-årige doktor Carl Linnæus, den
27-årige friherre Anders Johan von Höpken — senare den bekante
statsmannen: riksråd, kanslipresident ocli greve — vidare Mårten
Triewald, Jonas Alström, adlad Alströmer, samt friherre Sten Carl
Bielke. Som stiftare medräknade man därtill den vid mötet icke
närvarande friherre Carl Wilhelm Cederhielm. Granskar man
närmare denna krets, slår det en såsom egendomligt, att bland
Vetenskapsakademiens stiftare egentligen endast en var vetenskapsman,
men visserligen en så mycket större sådan: Linné. Triewald var
uppfinnare och ingenjör samt populärföreläsare, Höpken politiker,
ämbetsman ocli sedan statsman, Alströmer industriidkare samt
be-främjare av får- och svinavel och potatisodling, Bielke visserligen
ganska botaniskt bildad men dock mera lantliushållare och
trädgårdsodlare, Cederhielm slutligen lantbrukare och skogsman. Det
namn man först hade tänkt giva den nya sammanslutningen var
Ekonomisk vetenskapssocietet eller Ekonomiskt vetenskapsgille.
Dessa upplysningar, sammanställda med det stiftarnas program,
som vi ovan anfört, fordrar sin särskilda förklaring för att rätt
kunna förstås.
Den moderna vetenskapsutvecklingen har sin första,
grundläggande storhetsperiod från tidpunkten för framläggandet av
Copernicus’ astronomiska system 1543 och utgivandet s. å. av Andreas
Vesalius’ banbrytande anatomiska arbete fram till publiceringen
av Newtons Pliilosophiæ Naturalis Principia Mathematica 1687.
De naturvetenskapliga upptäckterna, tillkomsten av de vetenskap-
445
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
