Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Vetenskapsakademien 200 år. Av Bengt Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bengt Hildebrand
liga instrumenten (mikroskop, teleskop, barometer, termometer,
luftpump), upprättandet av botaniska och zoologiska trädgårdar,
av »anatomiska teatrar» för dissektioner, fysiska och kemiska
laboratorier, museer, o. s. v., medförde en fullständig omvälvning
och nydaning av det vetenskapliga arbetet. Till denna period hör
även uppkomsten av de stora akademierna. Den moderna
akademi-utvecklingen hade begynt i renässansens Italien och ett par
betydande naturforskarakademier uppstodo i Rom och Florens under
1600-talets förra del. Men först med tillkomsten av Royal Society
i London 1662 och Académie des Sciences i Paris 1666 slog
akademiväsendet fullt igenom. Dessa akademier uppkommo i medveten
motsats till de då föråldrade och förstelnade universiteten, som
bevarat sin medeltida karaktär såsom härdar för »lära», icke för
forskning, och som genom att bibehålla latinet som språk voro
avskurna från beröring med en större allmänhet. De till
akademierna knutna lärda tidskrifterna utkommo i England och
Frankrike på nationalspråket. Tanken att skriva vetenskap på
national-språk var en del av tidens allt starkare nyttighetssträvanden, dess
utilism, som i mycket återgår på Francis Bacon.
Sextonhundratalets akademiutveckling vinner sin fullbordan i Leibniz, det
moderna akademiväsendets främste pionjär. Den efter hans initiativ
1700 grundade preussiska vetenskapsakademien i Berlin blev en
ny typ av dylika samfund, universalakademien, avsedd för
forskning inom både naturvetenskap och humaniora. Under inflytande
av merkantilismen blev entusiasmen för tillämpad vetenskap, för
utilism, för praktiskt-ekonomiska nyttighetssträvanden allt
starkare just i akademierna, såväl i London och Paris som i Berlin.
Liknande strömningar gjorde sig gällande i Sverige redan under
karolinsk tid. När Gasten Feif, inspirerad av Carl XII själv, från
Timurtasch 1713 föreslog Nicodemus Tessin d. y. upprättandet av
en Académie des Sciences i Stockholm, så var det helt en ekonomisk
akademi han avsåg. Förslag om ett »ekonomikollegium», om en eller
flera ekonomiska societeter möta hos många andra svenskar under
senkarolinsk tid och början av frihetstiden. Med 1730-talet
begynner tillika epokens rikligt flödande ekonomiska litteratur och
samtidigt nalkades man den period, då svensk naturforskning fick
sin gyllene, klassiska tidsålder. I de svenska akademibildningar,
som under Polhems, Erie Benzelius’ och Swedenborgs ledning
tillkommo efter varandra i Uppsala, möter man de utländska
tids-strömningarna på svensk botten. Likvisst är att märka, att Bok-
446
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
