Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Vetenskapsakademien 200 år. Av Bengt Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bengt Hildebrand
Linnés uttryck. Varje »hushållare» i landet kunde ju lätt
medverka genom att insända sina rön till akademien.
Vetenskapsakademien själv hade vida mer än nu karaktären av
ett arbetslag, en arbetande studieklubb. När akademien 1746 fått
sig tillsänd en flaska med vatten, som man ansåg ha förvandlats i
blod — det var alltså fråga om röda vegetationsfärgningar — hade
arvprinsen Adolf Fredrik först fått beskåda det i sitt mikroskop
och funnit vattnets förändring bero på »maskar af 6 fötter».
Sedan nedbärs Hans Konglig Höghets mikroskoj) i akademien, vars
lokal då och länge var Riddarhuset, varvid entomologen Charles
De Geer (Va 1746) i mikroskopet granskade maskarna, vilka dock
»befunnos igenom förrutnelse aldeles mistat sin figur». I
arvprinsparet hade akademien för övrigt mycket nådiga beskyddare, varom
man finner många vittnesbörd i protokollen. Den 11 november
1749 berättade sålunda herr amiralen Ankarcrona i akademien,
att Hennes Konglig Höghet, d. v. s. Lovisa Ulrika, »förleden afton
sedt en ovanlig horizontal strimma tvärt öfver månen» och behagat
låta fråga, om ingen av akademiens ledamöter varseblivit
strimman. »Academien», säger protokollet, »stadnade så mycket mera i
diup förundran öfver Hennes Kongl. Höghets upmärksamhet, som
ingen af de närvarande Herrar Ledamöter gifvit på denna strima
acktning.»
Med allt det sagda får man icke glömma, att akademien på
många olika sätt utförde storverk. Den gjorde det i första hand
rent metodiskt, genom att dock försöka, om än aldrig så
stapplande, att införa vetenskapligt arbets- och betraktelsesätt. Det är
vidare t. ex. Vetenskapsakademien, som i betydande grad
befordrat befolkningsstatistiken, och det är likaledes akademien, som
lancerat barnläkekonsten, pediatriken, genom Rosén von
Rosensteins epokgörande studier. Ända från början publicerade
akademien därjämte arbeten även i matematik och ren naturvetenskap.
Av betydelsefulla dylika under 1700-talets senare del märkas bl. a.
Torbern Bergmans och C. W. Scheeles kemiska studier.
Akademien fick genom almanacksprivilegiet 1747 både sin finansiella
ryggrad och ett medel att påverka de vidaste kretsar, nämligen
genom almanacksuppsatserna. På så vis betecknar almanackan
Vetenskapsakademiens djupt folkliga förankring. Början till
akademiens naturaliekabinett och bibliotek gjordes redan första året.
När Stockholms observatorium tillkom och invigts 1753 fick
akademiens rent vetenskapliga inriktning här starkare stöd, även om
450
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
