Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Det polska nederlaget. Några reflexioner. Av Carl-Axel Torén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varjämte tillverkning på licens ägt rum i Polen i sådan
utsträckning, att åtminstone linjearmén bör ha varit fullt utrustad vid
krigsutbrottet. Varje infanteriregemente hade ett
pansarvärnskompani om 6 pjäser och varje kavalleriregemente en
pansarvärnstropp om 2 pjäser. Till divisionschefernas förfogande torde
ha stått ett pansarvärnskompani med 8—10 pjäser. I en del fall
synas dessa kompanier ha varit motoriserade. Tydligen har
pansarvärnet varit för fåtaligt och dess rörlighet för ringa. Måhända
komma erfarenheterna från det polska fälttåget att visa, att
endast stridsvagnsförband besitta tillräcklig eldkraft och rörlighet
för att med utsikt till framgång kunna upptaga striden med
fientliga förband av samma slag enligt den gamla regeln »ont skall
med ont fördrivas». Därjämte torde det även bli nödvändigt att
utrusta de mindre truppenheterna med specialvapen
(grovkalibriga gevär el. dyl. med pansarbrytande ammunition), så att de
ha någon möjlighet till självförsvar mot stridsvagnar, även då de
ej befinna sig inom verksamhetsområdet för de pansarvärnspjäser,
vilka lyda under högre befälhavare.
Kampen i Polen i september 1939 var ojämn — i viss mån den
hypermoderna teknikens kamp mot mindre fulländad utrustning.
Härvid bör man minnas, att den polska armén efter
frihetsstriderna främst organiserades och utrustades för krigföring inom
den östra delen av landet med dess speciella terrängförhållanden
och för strid mot den motståndare, som då och länge nog syntes
vara den farligaste. Därav det drag av bristande modernitet, som i
vissa fall utmärkte den polska armén, och bland annat tog sig
uttryck i det starka, alltjämt lansbeväpnade rytteriet samt
motoriseringens ringa omfattning. Vid krigsutbrottet funnos blott
ett 10-tal stridsvagnsbataljoner och en motoriserad kavalleribrigad
mot 38 beridna kavalleriregementen.
Vid en given tidpunkt måste kraftsamlingen i försvaret
diametralt omkastas. Den militära organisationen passade icke till det
nya läget och hann icke heller fullt anpassas till detta. Detta var
en brist i överensstämmelsen mellan utrikespolitik och
militärpolitik, som blev ödesdiger. Det måste dock ifrågasättas, om
landets ekonomiska och industriella resurser någonsin skulle
medgivit skapandet av en på höjden av modern teknik stående
försvarsmakt, hur god viljan härtill än varit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
