Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Krisen och exportnäringen. Av Torsten Hèrnod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsten Hèrnod
en sänkning av de utländska växelkurserna framstode såsom en
ekonomiskt motiverad åtgärd.
Och så till frakterna.–—
Även om man just i dessa dagar kan säga, att det är god
tillgång på svenskt tonnage, ehuru detsamma av kända skäl icke kan
utnyttjas med samma effektivitet som under normala
förhållanden, är det dock så och av vederbörande myndigheter ocli redare
väl känt, att den svenska exporten alltid under höstsäsongen, nu
liksom under normala förhållanden, liar ett mycket stort behov
av fartyg. Detta behov kan uppenbarligen icke fyllas av för
exporten tillgängliga båtar. Situationen i detta avseende får ju
också sin blixtbelysning genom det yttrande, som nyligen fälldes
av en av rederinäringens främsta representanter i Stockholm, att
över 50 % av vår utrikeshandel förut gått på utländska kölar.
Det är alltså utomordentligt viktigt, att allt det svenska tonnage,
som över huvud taget är tillgängligt, ställes till förfogande och
reserveras icke blott för svensk import utan även för svensk
export. I sådana tider, då den inom landet förefintliga
produktionsapparaten helt och hållet — och med rätta — måste ställa sig
till rikets förfogande under bortseende i hög grad från enskilda
intressen, förefaller det, som om man är berättigad fråga,
huruvida det är för landet gagneligt, att svenskägda fartyg, som om
ingenting hade liänt, upprätthålla i full omfattning förbindelser
Vancouver—Australien, New York—Brasilien, San Francisco—
Brittiska Indien. Det är visserligen riktigt, att i detta tonnage
ligger mycket, som icke lämpligen kan användas för den mindre
exporten, men i stor omfattning kan dock detta tonnage
sysselsättas, eftersom man där har båtar av storleksordningen 3,000 à
4.000 ton. Jag är ledsen, att jag genom detta mitt uttalande
säkerligen har stött mig med många vänner inom rederinäringen,
men stora intressen inom exportvärlden, vilka också äro
landets-intressen, hoppas att sjötransportförhållandena skola lättas och
hoppas också, att då så sker det erforderliga svenska tonnaget
skall finnas till förfogande. Man bör ta liem så stor del av
tonnaget som möjligt, oberoende av tidsbefraktningskontraktens
större eller mindre värde. Det tar som bekant åtskillig tid, innan
man får hem dessa båtar till svenska hamnar.
En subventionering av exportfrakterna är förvisso ett ömtåligt
problem, och denna åtgärd lärer väl icke komma att övervägas i
obegränsad utsträckning. Ej heller är detta problem aktuellt, så
518
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
