Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 14 okt. 1939 - Sverige och Balticum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att verkställa en större utredning angående det akademiska
samarbetet efter mönster av fil. lic. Gerhard Hafströms utredningar om det
nordiska akademiska samarbetet.[1]
Bland de baltiska sammanslutningarna i Sverige bör vidare nämnas
den för två år sedan bildade Baltiska Stiftelsen, vars
kapitalbehållning överstiger 35,000 kronor. Stiftelsen har till uppgift att
på skilda områden utveckla och understödja vårt lands förbindelser
med de baltiska staterna.
För att på olika områden stödja den estlandssvenska befolkningen
verkar sedan flera år tillbaka det inom Riksföreningen för
svenskhetens bevarande tillsatta Estlandsutskottet. Dess ordförande
är förgrundsmannen för det baltiska arbetet i Sverige,
riksantikvarien Curman; sekreterare är lic. Hafström. Utskottet har i samråd med
den estlandssvenska kulturorganisationen Svenska Odlingens
Vänner främst inriktat sig på att understödja de estlandssvenska
bildningsanstalterna, nämligen gymnasiet i Hapsal, folkhögskolan i
Birkas och de 19 estlandssvenska folkskolorna. Till såväl gymnasiet
som folkhögskolan utgår årligen svenskt statsunderstöd på tillhopa
20,000 kronor. Utskottet har därjämte inriktat sig på att anskaffa
stipendier åt de från gymnasiet utexaminerade estlandssvenska
studenterna för att möjliggöra dessas studier vid universitetet i Tartu.
Därigenom kan från estlandssvenskarnas egna led underhand fyllas
svenskbygdens behov av präster, lärare, kommunalsekreterare,
agronomer m. m.
I detta sammanhang böra nämnas de genom Nathan Söderbloms
vittfamnande ande grundade nära förbindelserna mellan svenska
statskyrkan och den estniska protestantiska kyrkan. Dennas primas
invigdes sålunda till sitt ämbete av den svenske ärkebiskopen. Flera
rikssvenskar, bland vilka särskilt må nämnas prosten Karl Nilsson
och kyrkoherden Sven Danell, ha med framgång verkat i Estlands
svenskbygder. Numera innehavas alla kyrkoherdetjänsterna av
estlandssvenska prästmän.
Även i Balticum finnas ett flertal sammanslutningar, som verksamt
arbetat på att stärka de kulturella förbindelserna med Sverige. Bland
dem må särskilt nämnas Svensk-Estniska samfundet vid
Tartu universitet, vars initiativtagare är den kände svenskvännen
professor Gustav Suits. Samfundet ger ut en årsbok »Svio-Estonica»,
vilkens ur vetenskaplig synpunkt värdefulla bidrag belysa
gemensamma drag i Sveriges och Estlands historia. Samfundet har vidare
under ledning av sin nuvarande ordförande professor Per Wieselgren
påbörjat utgivandet av ett svensk-estniskt lexikon.
I denna korta översikt bör också nämnas arbetet för att sprida det
svenska språket i Balticum. Vid universitetet i Tartu finnes såväl
en professur i svenska språket och litteraturen (innehavare professor
Wieselgren) som ett lektorat i svenska språket (lektor, fil. mag. fru
Greta Wieselgren). Vid universiteten i Riga och Kaunas finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
