Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9
- Västerlandet. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VÄSTERLANDET
Av professor ELI F. HECKSCHER, Stockholm
Som utgångspunkt för mina reflexioner[1] — om man så vill som
dagens text — kan tagas följande citat ur d:r Eirik Hornborgs
ståtliga, i Svensk Tidskrift intagna tal vid Samfundet
Sverige-Finlands möte den 17 oktober:
Vilken är då kärnan i begreppet Västerlandet, sådant det i våra
dagar ter sig för sina trogna? På vilket område skall man söka det
väsentliga — söka »Västerlandets själ»? Jag svarar: det verkliga,
det väsentliga, det avgörande ligger i uppfattningen av individen
och i uppfattningen av rätten. Där individerna intet annat äro än en
hjord, en månghövdad, dresserad maskin, en summa, representerande
en viss kraft, en viss prestationsförmåga — där är icke Västerlandet.
Där rätten icke äger objektiv giltighet utan godtyckligt kan ändras
eller skjutas åt sidan, där lagen icke går över allas huvuden lika,
utan kan göras till ett redskap för andra intressen än
rättssäkerhetens, där all kontrollerande kritik av maktens utövning är tystad —
där är icke Västerlandet. Men där ett gammalt, slitet och dock
oslitbart slagord äger tillämplighet: där lagbunden frihet råder — där är
Västerlandet.
Först individen. Det finns ett ryktbart yttrande av Ibsen: den
Gud vill slå i livets strid, den gör han först till individ. Detta
förefaller mig icke vara sant. Att vara individ betyder ej att
vara förutbestämd till nederlag, men det betyder att bli utsatt för
prövningar, som man undgår genom att gå i flock, prövningar
som emellertid kunna härda och stärka. Att vara individ utgör
nästan förutsättningen för att sätta sin egen prägel på
omgivningen. Det är endast genom individuell, fri tanke och handling
som man får göra en insats präglad av ens egen vilja och
strävan. Det är också, under allra största delen av historiens förlopp,
genom individuella insatser som impulsen har givits till
samhällets och tankelivets omformning. Låt mig ta ett exempel bland
otaliga. Så länge bytvånget rådde inom det europeiska
[1]
Anförande till Handelshögskolans recentiorer den 25 oktober 1939, efteråt
nedskrivet med vissa ändringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0582.html