Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Västerlandet. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordbruket, var detta nästan oföränderligt, präglat av samma primitiva
teknik som hade kommit till stånd under den tidiga Medeltiden
och som gjorde näringen sällsynt olämplig för dess närmaste
ändamål, nämligen att skapa livsmedel för människorna. Det var
först när bytvånget hade brutits och intresserade jordbrukare
hade blivit i tillfälle att göra sina egna försök med
jordbruksdriften som även denna näring kunde dragas in i en utveckling
som då redan länge, tack vare individuella insatser, hade fått
försiggå på näringslivets andra områden.
Individualismen är vida skild från självsvåldet; den ställer i
verkligheten större moraliska anspråk än sin motsats.
Programmet är, med ett uttryck från åttiotalet, frihet under ansvar —
men ansvar icke mot en utom människan liggande tvångsmakt,
utan inför eget samvete och egen rättskänsla. Den härskare man
därigenom underkastar sig är en sträng herre, men en mycket
hälsosammare än den som kommer utifrån. I en bok från
sekelskiftet av den — allt för mycket som humorist uppfattade —
engelske författaren Jerome K. Jerome skildrar han sin egen och två
kamraters cykelfärd genom det dåvarande Tyskland. Han ser i
det stora hela med välvillig sympati på tyskarna men framhåller
som en av deras egenheter följande. De kunna ingenting göra
utan att ha någon person som står över dem och påbjuder vad
som skall göras; men det egendomliga är att så snart någon av
dem befordras till att själv kommendera, så gör han det bra och
får förmåga av självständig handling. Idealet, säger Jerome, vore
därför att ställa varje tysk under befäl av sig själv. Detta
skämtsamt formulerade program är just detsamma som frihet under
ansvar, och det blir ej mindre värdefullt därför att den tyska
utvecklingen nu liar gått i rakt motsatt riktning.
Individualismens århundrade var i alla hänseenden 1800-talet;
på sin höjd Atén under guldåldern, på Perikles’, Platons och
Praxiteles’ tid, kan tävla därmed. Och dessa två höra, icke annat
än jag förstår, till de två märkligaste och viktigaste perioderna
i vår kulturkrets’ hela historia. Jag kan ej tro annat än att
blivande historieskrivare komma att få blicken öppen för 1800-talets
enastående ställning i utvecklingen. Vad d:r Hornborg i det nyss
givna citatet har kallat Västerlandet är i verkligheten
Västerlandet under 1800-talet. Händelsekedjans utgångspunkt var icke
en teknisk omvälvning, utan den tekniska omvälvningen var
frukten av en andlig revolution, genom vilken människoanden för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
