Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Västerlandet. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med företagets intresse. Får en sådan tendens fortfara och göra
sig bred, så har man emellertid socialiseringen som i en liten ask.
Ty tendensen innebär att göra företagsledarna till okontrollerade
diktatorer, och även de varmaste anhängare av det privata
affärslivet måste säga sig att om man skall ha en diktator, så bör det
åtminstone vara staten. Det är endast i offentlighetens ljus och
under den offentliga kritikens kontroll som den privata
affärsverksamheten har sitt existensberättigande.
Emellertid lurar även en motsatt fara. Den koncilians som
obestridligen är karakteristisk för våra affärsmän leder ibland till
att de uppge förutsättningarna för själva sin existens, kapitulera
inför anspråk som äro oförenliga med självständig
affärsverksamhet. Även detta är tydligen att gräva sin egen grav. Deras
uppgift måste, icke annat än jag förstår, bestå i att visa att de ha
något att komma med, att det är med bästa samvete som de förfäkta
det individuella initiativets och den privata företagsamhetens
intressen. I mycket högre grad än som har skett borde de
exempelvis ha tagit ledningen i vår ekonomiska försvarsberedskap,
framför allt genom att sörja för en vidsträckt privat lagring av egna
råvaror eller utgångsmaterial, i stället för att därvid falla
tillbaka på statens förrådsanskaffning.
I vilket skick det privata näringslivet kommer att gå ut ur en
världskris som förefaller mig långt svårare och mer djupgående
än den som låg i det senaste världskriget är naturligtvis omöjligt
att ännu avgöra. Men det förefaller mig icke som om man därvid
hade anledning till misströstan. Under det senaste världskriget
utlöste kommissionsväsendet en allt mer vidsträckt och stigande
förbittring, till stor del genom sina misstag och sin planlöshet,
i vissa fall rent av genom i och för sig berättigade men
impopulära åtgärder. Resultatet blev 1920-talets ekonomiska politik, som
betecknades av en medveten strävan att komma tillbaka till
förkrigstidens rörliga hushållning och som möjligen också skulle ha
lyckats därmed, om världskrisen 1929/33 ej kommit i vägen. Det
förefaller mig långt ifrån osannolikt att den nuvarande
tendensen till statligt förmynderskap skulle komma att utlösa
motsvarande verkningar.
Hur därmed än må förhålla sig, tror jag icke Västerlandets
historia under 1800-talet tillåter mer än en slutsats. Fritt
näringsliv, fritt tänkande, fria människor — de tre äro oupplösligt
förenade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
