- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
589

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Våra bränslen. Av G. H. Hultman och Elis Göth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Våra bränslen

Som av tabellen framgår, täckes en stor del av bränslebehovet
genom import. Förhållandena kunna något växla år från år, då
industriens förbrukning pendlar med konjunkturerna och de
borgerliga behoven variera med de klimatiska förhållandena.

Huvudleverantörer av vårt kolbehov äro England, Tyskland och
Polen. Genom ett år 1933 ingånget handelsavtal med England
har Sverige förbundit sig att taga 47 % av sitt kolbehov från detta
land. Detta avtal är alltjämt i kraft.

Kolimporten omfattar givetvis flera olika koltyper, av vilka
de viktigaste äro ångkol samt gas- och kokskol. Under gruppen
ångkol föll år 1938 icke mindre än 70 % av importen, medan kol
för gas- och koksverk utgjorde 17 %.

Sveriges koksimport sker från Tyskland, Nederländerna,
Belgien, England och Polen. År 1938 var den procentuella
fördelningen på dessa länder följande i angiven ordning: 30, 28, 17, 10
och 8 %. Medan Sveriges egen produktion av kol spelar liten roll
i förhållande till kolimporten, är landets koksproduktion av större
dimensioner. Landets 37 stadsgasverk jämte koksverket i
Oxelösund producerade sålunda år 1937 576,000 ton, d. v. s. c:a 20 % av
Sveriges förbrukning. Huru de importerade och de
egenproduce-rade bränslena fördelats på industri, resp. hushålls- och
husupp-värmningsförbrukning framgår av nedanstående tabell 2, baserad
på samma källor som tabell 1. Den ganska stora differensen
mellan mängden importerad stenkol och industriförbrukningen
motsvaras huvudsakligen av förbrukning för järnvägsdrift samt
sjöfart.

Tabell 2.

Industriförbrukning:

Stenkol................ 4,713,000 ton

Koks..................................725,000 »

Torv..................................11,000 »

Träkol................................342,000 »

Ved och träavfall......................997,000 »

Bensin................................39,000 >•

Brännolja och fotogen..................153.000 »

6,980,000 ton
Hushåll och husuppvärmning:

Ved..................................3,380,000 ton

Koks..................................2,100,000 »

Gas, kol, olja m. m......................735,000 »

6,215,000 ton

Förbrukning,
omräknad till stenkol

589

44 — 30781. SvensTc Tidslcrift 1939.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0595.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free