- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
597

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Våra bränslen. Av G. H. Hultman och Elis Göth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Våra bränslen

del av vårt motorbränslebehov, är den dock av sådan
storleksordning, att det är ytterst angeläget att åtgärder vidtagas, vilket
även kraftigt framhållits från tekniska kretsar. För närvarande
undersökas av regeringen möjligheterna att utöka
sulfitfabrikernas produktion. Emellertid sammanhänger givetvis frågan om
sulfitsprittillverkningen intimt med möjligheterna att exportera
sulfitcellulosa. Skulle exporten stoppas, måste man räkna med en
minskning i cellulosaproduktionen, även om en samtidig
minskning av importen av vissa råvaror skulle medföra en ökning av
den inhemska cellulosakonsumtionen. Man undersöker därför
möjligheterna att på bekostnad av massautbyte och -kvalitet öka den
för spritframställning utnyttningsbara torrsubstansen i
avfallsluten för att vid krisläge kunna framställa en större mängd
alkohol i förhållande till vedvikten. Ingenjörsvetenskapsakademien
har erhållit anslag för fullföljande av försök i full teknisk skala.

Även om försöken ge tillfredsställande resultat, måste man
emellertid räkna med att nödvändiga ändringar samt
nybyggnader av spritanläggningar komma att taga avsevärd tid i anspråk.

En för framställning av oljor och bensin utnyttningsbar råvara
ha vi i våra oljehaltiga alunskiffrar. I Östergötland, Närke, Öland
samt Västergötland (Kinnekulle, Billingen, Halle- och Hunneberg)
finnas mycket stora lager av sådana skiffrar med varierande
oljehalter. De oljerikare och medelmåttiga skiffrarnas oljemängd har
beräknats vara c:a 400 milj. ton råolja. Sedan länge har en
mindre anläggning för skifferoljeframställning funnits vid
Kinnekulle, vilken sedan några år drives av marinförvaltningen. För
utvidgning av denna anläggning anslås nu 5,5 milj. kr.

Halten olja är emellertid även i de oljerikare skiffrarna
förhållandevis låg, endast 4 à 5 %, och det ekonomiska resultatet har
hittills icke kunnat anses tillfredsställande. Tekniskt sett är
problemet utan tvivel löst. Anläggningar av sådan storleksordning,
att landets oljebehov skulle i större utsträckning täckas med
skifferolja, kräva emellertid så stora kapital, att de måste
komma till stånd med tanke på att även efter en krisperiod
komma till nytta. Genom Ingenjörsvetenskapsakademien
undersökas för närvarande möjligheterna att utnyttja vissa
beståndsdelar i den aska, som erhålles, sedan den avdestillerade,
kokshal-tiga skiffern förbränts. Framförallt riktas därvid intresset på
skifferns halt av kalisalter, varav såväl jordbruket som industrien

597

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free