- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
598

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Våra bränslen. Av G. H. Hultman och Elis Göth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har behov. Även svavel samt vissa metaller skulle därvid kunna
tillvaratagas. Slutligen kan askan även tänkas ge utgångsmaterial
för inhemsk aluminiumframställning, vilket skulle erhållas
samtidigt med kaliutvinningen. Vid skifferdestillationen erhållas stora
mängder brännbara gaser, vilka vid den nu befintliga
anläggningen utnyttjas för kalkbränning. Vid verklig stordrift erhållas
emellertid sådana mängder, att nya användningsområden måste
skapas, för såvitt bränngaserna icke få användning vid
biproduktsutvinningen, ett ännu icke klarlagt problem. Om utvinning
av olika biprodukter kan bidraga till att förbättra
skifferoljeframställningens ekonomi, skulle tvivelsutan en verklig hjälp i fråga
om landets oljeförsörjning kunna erhållas genom alunskifferns
utnyttning.

Ur den vid skifferdestillation erhållna råoljan kan genom
lämplig temperaturbehandling, s. k. krackning, samt destillation
utvinnas bensin samt oljor med olika egenskaper.

Även andra möjligheter till inhemsk oljeframställning
undersökas för närvarande. Utomlands har detta problem länge ägnats
stort intresse, och såväl i England som framförallt i Tyskland ha
stora anläggningar för framställning av oljor på syntetisk väg
ur kol och brunkol kommit till stånd. De där använda metoderna,
såsom Bergius- och Fischer-Tropschförfarandena samt varianter
av dessa s. k. hydreringsprocesser, äro för vårt lands
vidkommande icke i första hand aktuella av det skälet, att de föra med
sig mycket invecklade och dyrbara anläggningar. I stället
undersökas här möjligheterna att utnyttja våra stora råvarutillgångar
av torv och ved, och man har på denna väg redan nått fram till
vissa resultat.

Som ovan nämndes ha försök i halvstor skala utförts med
destillation av torv. Härvid erhålles förutom torvkoks även 10—15 %
av den ursprungliga torrsubstansen i form av torvtjära. Genom
destillation, krackning eller eventuellt tryckhydrering
(behandling med vätgas under högt tryck och hög temperatur) kan ur
denna tjära framställas bensin, dieselolja och brännoljor. Vidare
erhålles vid torrdestillationen även vissa andra värdefulla
produkter, såsom fenol. Kostnaderna för förfarandet ställa sig så
pass höga, att värdet av dessa biprodukter spela en väsentlig roll
för det helas ekonomi, och gränsen för produktion av koks och
oljor enligt denna metod sättes därför av det behov, som landet
har av biprodukterna, fenoler etc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free