- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
599

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Våra bränslen. Av G. H. Hultman och Elis Göth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Även vid framställning av träkol genom torrdestillation av ved
kunna betydande mängder oljor och tjäror erhållas. Såsom
träkolsframställningen nu sker, erhålles icke på långt när det utbyte,
som genom ett lämpligare utförande skulle kunna uppnås. Det
teoretiska utbytet av olja och tjära ligger omkring 20 % räknat
på vedens torrvikt. Genom krackning, eventuellt även hydrering
av trätjäran kan på samma sätt som ur torvtjära bensin,
dieselolja etc. utvinnas.

Slutligen ha även ingående provserier utförts i liten skala med
behandling av ved och torv (framförallt vitmossetorv) med olika
kemiska tillsatser för att konstatera vilket oljeutbyte, som på
detta sätt kan erhållas, varvid det visat sig, att utbytena i vissa
fall väsentligt stegras.

Även om man på en eller flera av de här skisserade vägarna
kan lösa frågan om framställning av inhemska flytande bränslen,
så måste man dock räkna med, att en viss tidsrymd fordras
för försöksfabrikationens igångsättande samt uppförandet av
erforderliga nya anläggningar. Skulle en avspärrning av vår
oljetillförsel inom en nära framtid äga rum, måste därför andra
vägar väljas för att hålla åtminstone det nödvändigaste av vår
biltrafik i gång, framförallt då lastbilstrafiken. Som bekant började
också omedelbart efter krigsutbrottet ett livligt intresse visa sig
för den s. k. gengasdriften. Denna innebär, att varje bil utrustas
med en gasgenerator, som matas med träkol och ger s. k.
generatorgas, en bränngas med hög koloxidhalt, vilken ersätter bensinen.
Dylika gasgeneratorer ha sedan flera år funnits i drift med gott
tekniskt resultat, och det möter därför inga tekniska hinder att
bruka generatorer i stor skala. För närvarande pågå kurser för
utbildning av teknisk personal, insatt i generatorgasdriften och
dess teknik. Även produktionen av den för bildriften erforderliga
träkolskvantiteten kan bjuda vissa personalsvårigheter. Den
träkolsmängd, som för närvarande tillverkas i landet, måste
sannolikt mer än fördubblas. Normalt sysselsättas med träkolning
c:a 17,000 man, och arbetsstyrkans ökning blir alltså av
betydande mått.

En nackdel med gasgeneratordriften är, att motorns effekt i
förhållande till bensindrift betydligt nedsättes. Maximalt torde icke
mer än 2/3 av motoreffekten kunna uppnås utan komplettering av
motorn med kompressor, vilket emellertid medför betydande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free