- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
600

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Våra bränslen. Av G. H. Hultman och Elis Göth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kostnader. För de verkligt tunga transporterna är av detta skäl
generatorgasdriften icke särdeles lämplig. Ett annat förhållande, som
givetvis medför olägenheter vid driften, är att på grund av den
höga koloxidhalten i generatorgasen det ej är tillåtligt att köra
in och ut ur garaget med gasgeneratorn i gång. Även från
skötselsynpunkt är generatorgasdriften underlägsen bensindriften. Trots
allt är emellertid generatorgasdriften den enda utväg, som vi för
ögonblicket ha att ta till, om bensinavspärrning skulle inträffa,
och ett livligt intresse har även försports från bilägarnas sida.
Sålunda uppgå beställningarna för närvarande till c:a 2,000
aggregat, av vilka c:a 80 % äro avsedda för lastbilar och bussar.
Leverans av dessa beställningar beräknas kunna ske före årsskiftet.

Det återstår att nämna, att man utomlands sedan länge brukat
generatorer med trä som drivmedel i stället för träkol, och för
närvarande pågå undersökningar här i landet, huruvida detta
driftsätt är lämpligt även för svenska förhållanden.

I utlandet, särskilt i Tyskland, har bildrift med på stålbehållare
komprimerad gas sedan flera år använts i normal trafik. Varje
bil utrustas med några ståltuber, i vilka drivgasen förvaras.
Omställningen från bensin till gas och tvärtom sker mycket enkelt
och kräver inga förändringar på själva motorn.

Genom en av Sveriges Industriförbund tillsatt kommitté har en
utredning gjorts om möjligheterna att använda komprimerad
stadsgas för bildrift i Sverige. Utredningen visar, att sådan drift
i många fall skulle ställa sig ekonomiskt gynnsammare än
gengasdrift, bl. a. därför att kapitalbehovet skulle bli mindre. Det
erforderliga kapitalet kan efter kristidens slut till stor del återvinnas,
då stålflaskorna för gasens förvaring kunna användas för andra
ändamål. Enligt kommittén skulle gaskompressoranläggningar
kunna lämpligen utföras i 23 städer, varigenom c:a 13,000 bilar
skulle kunna omändras för gasdrift. Avgörande för
stadsgasdriften är naturligtvis möjligheterna att erhålla den för gasverken
behövliga stenkolskvantiteten.[1]


[1] I ovanstående redogörelse har icke hänsyn tagits till de kvantitativt mindre
betydande mängder metylalkohol, terpentin etc. vilka kunna användas som
drivmedel för motorer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0606.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free