Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9
- Dagens frågor 24 nov. 1939
- Finlands utsikter att försvara sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGENS FRÅGOR
Den 24 nov. 1939.
Finlands utsikter
att försvara sig.
Nyligen har på finska utkommit en liten bok av
sällspord aktualitet, »Suomen puolustaminen», av
kapten W. H. Halsti. Den utgives snart i svensk översättning med
titeln »Finlands försvar. Finlands försvarsproblem och
försvarsmöjligheter i huvuddrag. Vad varje medborgare borde veta om dessa
frågor» (Otavas förlag). I efterföljande koncentrerade referat låta vi
den finländske fackmannen tala.
Författaren konstaterar först, att Finland kan invecklas i krig,
antingen därför att en främmande makt åsyftar att erövra landet
eller genom att kränkningar begås mot dess territorium. Den första
eventualiteten är den farligaste, i synnerhet om den sker i form av
ett isolerat angrepp, enär landet då utsättes för ett samlat tryck,
som i längden kan bli för starkt. Utgöra krigsoperationerna mot
Finland blott ett led i ett större fälttåg, kan man däremot räkna med
att fienden inte kan koncentrera alltför stora truppmassor mot rikets
gränser under en längre tid, varför trycket fördelas och blir mindre.
I ett sådant fall kan man också hoppas på att händelser kunna
inträffa på andra frontavsnitt, som i grunden ändra krigets gång. Om
det inte är fråga om en isolerad aktion, avgöres varje mot Finland
riktat anfall på andra fronter och Finlands öde beror då av det stora
krigets utgång. Därför gäller det att inte ge tappt, huru övermäktigt
motståndet än kan förefalla. I bästa fall blir motståndaren besegrad
i den stora kampen och då kan man räkna med att landet återfår
sina gränser och sin oavhängighet i full utsträckning, på samma sätt
som Belgien efter det förra kriget. Och går det inte så lyckligt, kan
ett tappert genomfört försvar, även om inkräktaren ej kan hållas
borta, tillvinna Finlands folk respekt och verka till landets förmån.
Ett folk, som ger sig utan strid, förlorar aktningen hos andra folk
och tilliten till sin egen förmåga i framtiden att samla sig till
förnyad kamp för frihet och självständighet. Finlands historia erbjuder
goda exempel på huru ett folk, som besegrats i ärofull strid, förmår
resa sig till försvar mot förtryck och främmande inkräktare. Det
var — yttrar författaren — Fänrik Ståls hjältar, som sporrade
aktivisterna och jägarna att offra allt för fäderneslandet, och det är
alltjämt Runebergs anda, som behärskar Finlands folk.
Av flera skäl måste Finlands försvar främst vara inriktat på att
motstå ett angrepp från Ryssland, då detta land är den enda
stormakt, med vilken Finland har gemensam landgräns, och den enda
stat, som skulle kunna ha intresse av att falla in i landet. Gränsen
är lång och måste i händelse av krig försvaras på flera ställen. Det
viktigaste avsnittet är otvivelaktigt Karelska näset, ty det ligger
bäst till för angriparen, som har sina förnämsta baser och
militärförläggningar koncentrerade kring Leningrad. Ehuru näset är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0616.html
