Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 9
- Dagens frågor 24 nov. 1939
- De inkallade och hyran
- Neutralitet i luftkriget. Av P. R—d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
måste bli en tung börda för framtiden. Det kan nämnas, att sociala
försvarsberedskapskommittén under vissa betingelser föreslagit, att
hela hyran skulle kunna ersättas alltefter behovsprövning, samt
eljest ifrågasatt ett exekutivmoratorium för den inkallade, som ej
går i land med hyresutgiften. De svårt ansatta familjerna måste i
regel antagas bli föga betjänta med blott ett hyresmoratorium,
eftersom detta endast innebär, att utgifterna pius räntor skjutas på
framtiden.
Även om det skulle vara blott en relativt liten procent, begränsad
huvudsakligast till de större städerna med deras höga
bostadskostnader, som ej utan lån eller annorledes kunna komma ut med hyran,
måste det vara både rättmätigt och ur försvarets egen synpunkt
välbetänkt, att icke en oskäligt tung börda till följd av inkallelsen
lägges på dem. Ifrågavarande utgifter för de inkallades »hemskydd»
torde icke för samhället representera något större eller
oöverkomligt belopp, men säkerligen skulle alla, som icke inkallats, gärna
påtaga sig dem såsom en hedersplikt mot de män, som vakta våra
gränser.
Neutralitet i luftkriget.
Frågan om suveräniteten i luften har under de senaste
månaderna genom kränkningar av flera neutrala staters
territorium blivit i högsta grad aktuell. Medan de neutralas
rättigheter och plikter i land- och sjökriget ingående reglerats genom
Haagkonventionen 1907 och sedermera vid upprepade tillfällen praktiskt
tillämpats finnas för användningen av luftkrigets stridsmedel inga
dylika fasta regler.
En redogörelse för vad i berörda avseende under och efter
världskriget åtgjorts, synes därför kunna erbjuda intresse.
Vid världskrigets början upptogo Holland och Schweiz i sina
neutralitetsförklaringar även suveräniteten i luften. Med hänsynslös
energi försvarade de den en gång intagna ståndpunkten. Sålunda
tvangs ett tyskt flygskepp att på grund av eld från holländska
luftvärnspjäser gå ned i Nordsjön, varvid detsamma sjönk. Schweiziska
luftförsvaret ingrep upprepade gånger med eld mot neutraliteten
kränkande flygmaskiner. I en not av den 18 mars 1916 förklarade den
holländska regeringen, att den icke ansåg en föregående varning före
beskjutning av utländska flygmaskiner såsom obligatorisk. Denna
praxis följdes under kriget av samtliga stater utan att någon
allvarlig invändning gjordes av de krigförande.
Med anledning av de stora olägenheter, som äro förenade med
bristen på neutralitetsbestämmelser för luftkriget, sökte
juristkonferensen i Haag 1922—23 att åstadkomma ett förslag till reglerande
bestämmelser. Enligt konferensens förslag skulle det vara förbjudet
för krigförande makters flygplan att intränga över neutrala staters
områden. Den neutrala staten ålades emellertid plikten att med alla
till buds stående medel förhindra ett inträngande över det egna
landet. Detta förslag fick dock aldrig rättslig grund.
Även Pariskonventionen 1919 liksom latinamerikanska konferensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0626.html
