- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
625

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vilket också framgår indirekt t. ex. av det förhållandet att av alla
våningar på mer än tio rum 24 % innehafts av tyskar och att dessa
relativt sett utgjort de största skattebetalarna.

Siffrorna tala sitt tydliga språk, och man förstår lätt, vilka väldiga
problem som rullats upp i och med påbörjandet av den tyska
utflyttningen från Lettland. Främst äro dessa av ekonomisk natur. Fruktan
för eventuella ekonomiska förluster är nog vad som starkast märks
bland de utflyttande. Givetvis kan det också för många kännas svårt
att skiljas från en bygd, med vilken de intimt vuxit samman. Men
dessa svårigheter på det rent ideellas och känslomässigas plan ha
nog i någon mån överdrivits. Visserligen började den tyska
kolonisationen här redan på 1200-talet, men ytterst få släkter ha
månghundraåriga baltiska anor. Det har varit så, att de flesta släkter försvunnit
efter tre, fyra generationer, antingen de nu dött ut, återflyttat till
Tyskland eller dragit vidare mot öster. Denna ständiga cirkulation
har jämte en del andra faktorer möjliggjort en kontinuerlig kontakt
med den ursprungliga hemorten och lagt hinder i vägen för
invandrarnas fullständiga rotfästelse i Baltikum.

William Freij.

Det regenererade Rumänien och Sovjets hot.



I februari 1940 har den auktoritativa
regimen i Rumänien varit vid makten i två
år; det var nämligen den 10 februari 1938 som kung Carol tillkallade
den ortodoxa kyrkans överhuvud, patriarken doktor Miron Christea,
och anmodade denne bilda en regering över partierna. Så skedde och
i denna samlingsregering ingick samtliga tidigare
ministerpresidenter och i övrigt medlemmar av alla politiska riktningar med
undantag av de två högerextremistiska grupperna, kristligt nationella och
järngardet.

Efter jugoslavisk förebild upplöstes alla äldre parlamentariska
partibildningar genom ett kungligt dekret och deras partikassor
konfiskerades. De ersattes inom kort — likaledes efter jugoslaviskt
mönster — av ett enda »statsparti», Frontul Renastera, ordagrant
»Pånyttfödelsens front» eller kanske bäst den nationella förnyelsens parti.
För detta parti tryggades — fortfarande efter jugoslavisk förebild —
ett parlamentariskt monopol genom en för ändamålet utarbetad
lagstiftning. Samtidigt ändrades även författningen i syfte att också
formellt öka kronans maktbefogenhet. Konungen fick rätt att utan
parlamentets hörande förklara krig och sluta fred, ingå fördrag med
främmande makter, utfärda lagar när parlamentet är på ferie eller
upplöst, inlägga veto mot av parlamentet utfärdade lagar samt
utnämna och avsätta ministrarna, vilka äro ansvariga endast inför
honom. Regeringen och parlamentet utgöra sålunda blott en slöja,
vilken endast ofullständigt döljer den kungliga diktaturen. Dess
verkställande organ blev efter patriarkens bortgång i mars 1939 den lilla
eleganta men starka undervisningsministern Calinescu, som med
stor framgång avpolitiserat skolorna. Han hade icke varit
konseljpresident i mer än ett halvår, då han den 22 september föll offer för
järngardets brutala attentat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:36:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1939/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free