Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 24 nov. 1939 - Det regenererade Rumänien och Sovjets hot. Av E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rumänien men avslöt samtidigt då en tioårig nonaggressionspakt.
Gränsen mellan Rumänien och Ryssland öppnades först 1936 för
trafik, men den har i september åter spärrats. Rumänien fruktar att
efter de baltiska randstaterna och Finland stå närmast i tur att bli
föremål för Sovjets uppmärksamhet. Rumänerna äro redo.
Jordägarna i Bessarabien ha lämnat sina gårdar och givit sig inåt
landet, och väldiga truppmassor ha koncentrerats i Bukovina, d. v. s.
mot Sovjets nya, f. d. polska land i Galizien, och längs den ryska
gränsen mot Bessarabien.
Den ryska minoriteten i Bukovina och Bessarabien, som i huvudsak
består av ukrajnare, är större än den bulgariska i Dobrudscha. Inalles
torde Rumänien ha något över 800,000 rysktalande undersåtar; de ha
emellertid hittills varit ganska tillfreds med sin lott och på sistone
ha deras nationella rättigheter ytterligare ökats. Socialt torde
ukrajnarna i Bessarabien ha haft en bättre ställning än både
stamfränderna i Polen och de rumänska bönderna i andra delar av Rumänien.
Bessarabien är nämligen den enda del av Rumänien, där
agrarreformen genomförts konsekvent och obönhörligt.
Bessarabiens anslutning till Rumänien skedde frivilligt och utan
något som helst motstånd från rysk sida. Dess befolkning hade under
den ryska revolutionen 1917—18 proklamerat sin oavhängighet och
bildat en kommunistisk »Moldaurepublik», vilken 9 april 1918 beslöt
ansluta sig till det rumänska konungariket på villkor att en radikal
agrarreform skulle genomföras. Så skedde också. Den rumänska
regeringen hade ingenting att invända, därför att i Bessarabien
överhuvud icke existerade någon rumänsk storgodsägarklass, som
fallet var i det gamla kungariket. Storgodsägarna hade i Bessarabien
varit ryssar och voro redan fördrivna, när anslutningen skedde,
under det att den rumänska befolkningen helt och hållet utgjordes
av småbönder och i någon mån lantarbetare. Hur agrarreformen
verkat framgår av följande siffror: 1920 ägde de 1,6 % av jordägarna,
vilkas egendomar överstego 100 har, inalles 2,75 milj. har, under det
att de 98,4 % som voro småbrukare med egendomar på mindre än
100 har, icke ägde mer än 2,15 milj. har sammanlagt. Nu
exproprierades emellertid 1,5 milj. har och fördelades på 360,000 nya jordägare,
som till större delen utgjordes av tidigare jordlösa lantarbetare.
Därjämte ökade småbönderna väsentligen sina arealer genom inköp
på billiga villkor. Resultatet blev att år 1927 antalet jordägare med
egendomar på över 100 har stigit till 8,5 % av hela antalet, men deras
sammanlagda markinnehav uppgick dock inte till mer än 360,000 har,
under det att 91,5 % småbönder med egendomar på mindre än 100 har
nu inalles ägde 3,8 milj. har.
Denna utveckling kom såväl de rumänska som de ryska elementen
till godo, och det är tvivelaktigt, om de ryska och ukrajnska
småbönderna skulle vara synnerligen uppbyggda av att få utbyta den
relativa friheten i det »kapitalistiska» Rumänien mot Sovjetparadiset.
E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
