Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Tidslägets krav på Sveriges näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Å andra sidan har man heller icke rätt att hävda, att regering,
enskilda företagare eller andra medborgare stått helt passiva
inför utvecklingen. En rad viktiga åtgärder ha på såväl statligt
som enskilt initiativ företagits för att rusta oss för olika
eventualiteter i framtiden. Framför allt har en betydande planerande
verksamhet bedrivits i sådant syfte. Däremot synas sådana
ingripanden i näringslivet, som betytt mera väsentliga
omläggningar och förskjutningar, endast i relativt ringa utsträckning ha
förekommit. Den förda ekonomiska politiken har i stället stannat
vid huvudsakligen defensivt-reglerande åtgärder.
Såsom ett belysande exempel härpå kan anföras den i och för
sig synnerligen betydelsefulla upplagringen av vissa råvaror.
Denna verksamhet har avsett att, under bibehållande så länge
som möjligt av näringslivets normala struktur, låta stötarna mot
det ekonomiska maskineriet vid avspärrning och andra
rubbningar upptagas av förhandenvarande överskottslager. Tack vare
en betydande valutareserv har uppläggningen av ansenliga lager
av utländska råvaror kunnat ske utan intrång på den normala
importens storlek och fördelning.
Kanske än klarare kommer den förda ekonomiska politikens
defensiva karaktär till uttryck i målsättningen för den av
statsmakterna utövade övervakningen över prisbildningen. Priserna skola
tillåtas stiga i relation till på marknaden uppträdande knapphet;
det är i motiveringarna till de talrika
prisregleringspropositionerna knappast någonsin fråga om prisets funktion att aktivt
styra produktionen i en bestämd riktning, och i sin praktiska
utformning har prisövervakningen helt varit inriktad på att hålla
förändringarna inom så snäva gränser som möjligt.
Vad slutligen beträffar den statliga finanspolitiken skulle de
starkt ökade utgifterna för försvaret i och för sig kunna tänkas
förutsätta en ganska väsentlig omfördelning av näringslivets
produktiva krafter, men under de månader som nu äro i fråga torde
icke heller på denna grund några mera avsevärda omställningar
av produktionen ha kommit till synes. De ökade skatterna såväl
som den statliga upplåningen kunna endast så småningom väntas
medföra mera genomgripande förändringar i den ekonomiska
totalbilden.
De tre nu betraktade sidorna av den ekonomiska politiken
bekräfta sålunda den förut uttalade uppfattningen, att den
immanenta målsättningen för denna politik varit att så mycket som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
