Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Litteratur
- Svensk prosadiktning 1939. Av Elof Ehnmark
- Martin Koch: Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATUR
SVENSK PROSADIKTNING 1939
Av fil. d:r ELOF EHNMARK, Uppsala
När man söker överblicka året 1939 från vitterhetens synvinkel»
kan man till en början erinra om, att det varit ett de litterära
jubiléernas år. En rad betydelsefulla författare — Verner v.
Heidenstam, Albert Engström, Hj. Söderberg och Bo Bergman — ha firat
minnesdagar, och detta har givit anledning inte bara till
hyllningsartiklar utan också till återblickar över den utveckling, som
försiggått, ända sedan hövdingen för 90-talisterna gav nya signaler för
diktens väsen och ändamål. I många avseenden kan man alltjämt
förnimma sambandet mellan sekelslutets samt det begynnande
1900-talets diktning och vår tids, och i vissa fall kan man märka en
förnyad överensstämmelse, främst i fråga om uppskattningen av det
egenartat och självständigt svenska. Men man har också goda skäl
att sätta ett gränsmärke vid de förra världskrigsåren, då en ny
generation med nytt synsätt trädde fram. Inskränker man sig till 1939
års litteratur, kan det tvivelsutan sägas, att årets diktning
naturligt sluter sig till decenniets föregående tendenser och utveckling,
men man kan också skönja, att den tagit intryck av det mörka hot,
som under hösten bröt ut i öppet våld och gjorde år 1939 till ett
historiskt gränsår. Mycket tyder på att det gångna året också
litterärt sett bildar slutet på ett skede och förebådar övergången till
ett nytt.
Som antytts fortsätter 1939 års roman- och novellkonst, vartill
denna uppsats är begränsad, i stort sett decenniets debatt om ett
fredligt och självstyrt lands sociala förhållanden, om
samhällsklassers och individers livsinställning och kamp för att hävda sig, om
allmänmänskliga eller särpräglade psykologiska problem etc. Allt
detta kan synas redan föråldrat och ovidkommande, när det numera
gäller de rent elementära värdena och själva vår existens är i fara.
Vi ha föga tid till övers för pysslande med freudianska komplex och
klasspolitiska missnöjesanledningar. Likväl höra de ting, som
litteraturen behandlat, till de allmängiltiga och nationellt egenartade,
till det som kommer att bestå och alltid ta människors intresse i
anspråk. Och även om 1939 års vittra skörd inte är imponerande, ger
den dock en tydlig bild av vårt väsens art och vår tids inställning.
Sveriges snabba sociala utveckling har föranlett en rad författare,
vilka stått i denna utvecklings mitt och berörts av
ståndscirkulationen, att hämta ämnen från den viktiga process, som de själva
upplevt, och den självbiografiska romanen har därför haft särskilt god
jordmån under 1930-talet. Sist i raden kommer Martin Koch,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0067.html
