Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Dagens frågor 26 januari 1940 - Järnverket i Norrbotten - Finland och Västerlandet. Av T. Holm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
majoritetsparlamentarismen, där det parlamentariska förtroendet fått
ersätta även den mest motiverade sakliga skepsis.
Inom riksdagen gjordes försök att begränsa förslaget till ett verk
för tillverkning av järnsvamp, varför möjligen ett större
berättigande skulle vara för handen än för den redan på förhand dömda
tackjärnstillverkningen.
Riksdagsbeslutet gick ut på anvisande av aktiekapitalet 10
miljoner kronor med uppdrag för det nya bolagets styrelse att
undersöka lämpliga verksamhetsformer för det nya företaget.
Anslaget är sålunda beviljat — i en tid, då sparsamhet mera än
någonsin är ett trängande behov för att kunna bemästra allt annat
överskyggande problem. En viss möjlighet föreligger dock ännu
att det ekonomiska förnuftets röst skall kunna komma till tals.
Mycket vilar här på den behandling ärendet får i fortsättningen.
Den nye handelsministern torde kunna förväntas i frågan hava en
mera realistisk syn än den avgångne, efter vilken Norrbottens
järnverk står som monument över hans verksamhet inom ett
departement, »varav han ännu icke visste vad han skulle göra». Sveriges
näringsliv har emellertid rätt att kräva att, innan den beslutade
investeringen bindes i fasta anläggningar, de ekonomiska
förutsättningarna härför ånyo göras till föremål för en omsorgsfull och
noggrann prövning. Vårt nationella liv har icke längre utrymme för
den lösaktighet, som än i det sista präglat statsmakternas åtgärder
på det ekonomiska området och åt vilka alltför länge givits skenet
av dådkraft, då de i själva verket icke inneburit annat än brist på
ansvarskänsla.
Norrbottens försörjningsproblem kräva andra lösningar, där
erfarenheten och viljan att genomtränga ekonomiska sammanhang få
utrymme i en ärlig strävan att skapa livskraftiga näringsgrenar.
Härtill torde Svensk Tidskrift i den närmaste framtiden få tillfälle
återkomma.
Finland och Västerlandet. Finlands hjältekamp slår bryggor över århundraden
och årtusenden tillbaka till krigshistoriens heroiska
åldrar, då numerär underlägsenhet kunde i rent av obegränsad grad
uppvägas av kvalitativ styrka. Kulturfolkens militära
överlägsenhet, säger Xenofon, bestod däri, att de, till skillnad från barbarerna,
kunde strida i rotar och led. Alexander kunde med en liten men
högt kvalificerad armé framtränga från Hellesponten ända bort till
Indiens gräns; Cæsar kunde med några legioner göra sig till herre
över de vidsträckta och folkrika germanländerna. Långt in i nyare
tid ha Alexandertåg förekommit, ej minst i Sveriges historia.
Kulturfolkens kamp mot barbariet bildar en hela historien genomlöpande,
ständigt upprepad serie, karakteriserad av mindretalets seger över
en till synes förkrossande övermakt. Då intet annat hjälpte,
uppsökte man det onda i dess rot. Man tillgrep korståg för att kristna
och civilisera de folkhärdar, som icke på annat sätt kunde avvänjas
från härjning och brand. Man tillämpade kolonisationens princip att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
