Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 28 febr. 1940 - Bakom fronten i Finland. Av Stig Janson - Kina, Japan och U. S. A. Av Kuang-Fu Tsu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Låt syster R. vara hemma och hjälpa Er och när det blir slädföre
så gå till V., så hjälper husbonden er säkert med att forsla ved och
hö. Jag sköter nog de sakerna sen när jag återkommer. Nu kan jag
ej sköta om hembestyren, ty nu måste vi göra vårt bästa och jag gör
mitt bästa för den sak, som våra förfäder ha kämpat för, för vårt
bästa.
Jag vet ej när du, bror O., blir inkallad i våra led, men vart du
än må komma så gå med huvudet upprätt och tänk med glatt mod,
att jag är här för det fria Finland, för vårt fria fosterland och vi
böja oss ej under slaveri, — så är ditt svärd lättare att bära.»
Vi böja oss ej under slaveri — det är det mäktiga och gripande
intrycket av Finlands folk i striden mot bolsjevism och barbari.
Stig Janson.
Kina, Japan och U. S. A. I häfte 10, årgång 1939, gav konsul Gösta Guston i Svensk
Tidskrift en framställning över Japans politik i Fjärran Östern. Från
förutvarande professorn i Peiping, Kuang-Fu Tsu, för tillfället
boende i Köpenhamn, har Svensk Tidskrift fått mottaga nedanstående uppsats, i
vilken den kinesiska nationaliströrelsens synpunkter utvecklas.
Under hela ostasiatiska kriget, som redan pågått två och ett halvt
år, har U. S. A:s hållning ej varit fullständigt känd för världen,
såvitt man bortser från meddelandet att U. S. A. uppsagt handelsavtalet
med Japan. Men Amerikas aktivitet har varit intensiv och av
utslagsgivande betydelse. Japans diplomatiska ansträngningar komma
i första hand att inriktas på att få ett nytt handelsfördrag till stånd.
Kan Japan nå detta mål?
Sedan krigsutbrottet 1937 har Japans utrikespolitik genomgått
skilda faser. Under den första perioden spelade de tyska
medlingsförsöken en huvudroll. Efter Shanghais fall förmedlade tyske
ministern i Kina, d:r Trautmann, till den kinesiska regeringen de
japanska villkoren, av vilka de viktigaste voro: självständighet för
Inre Mongoliet, utvidgning av de demilitariserade zonerna i
Nordkina, rätt för Japan att införa en ny regim i Nordkina samt revision
av tulltariffen. Detta var i december 1937. I januari 1938, alltså efter
Nankings fall, förelade d:r Trautmann marskalk Chiang Japans nya,
ännu mer skärpta villkor, vari bl. a. ingick rätt för Japan att
upprätta garnisoner i Kina och skyldighet för Kina att ersätta Japans
krigsskador. Kina uttryckte sin tacksamhet för Tysklands medkänsla
och fredsbemödanden men antog inte de japanska fordringarna.
I februari och mars 1938 inträdde den andra fasen, i det att Japan
ej erkände Chiang-Kai-sheks regering som förhandlingspart.
Därefter försökte utrikesminister Ugaki att bilägga konflikten på
indirekt väg, genom att förhandla med England i syfte att medelst
internationellt tryck på Kina nedkämpa dess motstånd. Samtidigt
gav den offentliga opinionen i Japan uttryck för bitter fiendskap
mot England, särskilt under Tsientsinblockaden. Även efter Ugakis
avgång fullföljdes taktiken men resultatet uteblev. Misslyckandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
