Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 28 febr. 1940 - Kina, Japan och U. S. A. Av Kuang-Fu Tsu - Folkomröstning om kommunismen — en replik. Av E. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sattes Japans beryktade 21 fordringar gentemot Kina ur kraft.
Washingtonkonferensen, som hölls 1921 under president Hardings
ordförandeskap, tvingade Japan att utrymma Shantung och att
återge Tsingtau till Kina. Konferensens viktigaste resultat var
niomaktspakten, som blivit grundvalen för de internationella
förbindelserna i Fjärran östern. När japanerna skapade den nya staten
Manchukuo, blev Amerikas svar Stimsons icke-erkännandeprincip,
vilket varit av stor moralisk betydelse för de internationella
förhållandena. När Japan 1937 skred till sitt nya angrepp mot Kina,
stämplade Roosevelt i ett tal i Chicago Japan som angripare. I slutet av år
1938 har Washingtonregeringen tillställt Japan två noter, vari den
inskärpt sin vägran att erkänna Den nya ordningen. I april i fjol
detacherade Amerika sin Atlantflotta till Stilla Oceanen. Genom
upphävandet av handelsavtalet har spänningen mellan Amerika och
Japan nu kulminerat.
Utbrottet av det nu pågående kriget i Europa syntes ge Japan en
sällsynt chans att få fria händer i Kina. Japan begärde, att England
och Frankrike skulle draga tillbaka sina garnisoner ur Kina, och
denna önskan har förverkligats i så måtto, att garnisonerna i
betydande grad reducerats. I motsats därtill har Amerika nyligen
förstärkt sina stridskrafter i Fjärran östern. »England och Frankrike
veko undan men Amerika övertog vakttjänsten i Ostasien», skrev
Tokiopressen. Som en försöksballong deklarerade det japanska
utrikesdepartementet: »Den som skulle våga att hindra Den nya
ordningen i Fjärran östern, skall bekämpas av Japan med alla till buds
stående medel.» Härpå svarade utrikesminister Hull i september 1939,
att Amerika i enlighet med niomaktspaktens traditionella anda icke
skulle erkänna en ensidig handling av något land, vilken skulle
kunna bringa de internationella intressena i Kina uti fara; och han
tillade att Amerikas uppmärksamhet på läget i Fjärran östern var
större efter än före krigsutbrottet i Europa. Dessutom inskärpte Hull
motståndet mot en ensidig ändring av status quo i fråga om de
främmande koncessionerna i Kina, särskilt då i Shanghai.
Med spänning kommer man att avvakta, om Japan skall lyckas
ernå ett nytt handelsavtal med U. S. A., något som i så fall skulle
vara en diplomatisk akt av världspolitisk räckvidd.
Kuang-Fu Tsu.
Folkomröstning om kommunismen — en replik. I form av ett diskussionsinlägg om
kommunisternas och andra landsförrädiska
gruppers avhysande framkastade undertecknad i förra häftet av
Svensk Tidskrift ett förslag om att anordna en konsultativ
folkomröstning i frågan, varvid omröstningen tänktes ersätta den för
grundlagsförändringar eljest föreskrivna proceduren med två lagtima
riksdagars beslut och mellanliggande andrakammarval. Utgångspunkten
var, att gällande grundlagar lade hinder i vägen för omedelbara
beslut om t. ex. diskvalifikation av kommunistiska riksdags- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
