- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 /
259

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 7 maj 1940 - Kring sjökrigets strategi och resultat - Kriget i luften

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anfallande styrkorna nått fram. Tyskarnas möjligheter att till norra
Kattegatt koncentrera alla de slag av stridskrafter, som utnyttjas för
»der Kleinkrieg» i kustfarvatten, nämligen ubåtar, flygstridskrafter,
lätta övervattensfartyg m. m., synas hittills ha avhållit de allierade
från framstötar med större flottstyrkor. De utomordentligt
fördelaktiga baseringsförhållandena på Jylland och norska sydkusten ge
tyskarna en avgörande trumf på hand. Det råder dock knappast
något tvivel om, att aktionen i Norge hittills betraktats såsom en
sekundär operation för de engelska sjöstridskrafterna. Eljest hade
säkerligen betydligt starkare styrkor insatts.

Ännu är det dock för tidigt att göra ett uttalande om sambandet
mellan den passivitet, som västmakternas flottor lagt i dagen i de
norska farvattnena, och den ökade spänningen i Medelhavet.
Sjöstridskrafternas betydelse som militärpolitisk faktor i kampen om
det gynnsamma utgångsläget är dock uppenbar. På några dagar
flyttas tyngdpunkten från den ena delen av vår världsdel till den
andra. Det är långt ifrån uteslutet att nya växlingar komma att ske
inom den närmaste tiden.


Med stort intresse har striden följts mellan luften och sjön, särskilt
i de läger, där diskussionens vågor gått höga om de båda
stridsmedlens inbördes värde. En varning för förhastade slutsatser är väl på
sin plats. I Storbritannien, vars välde vilar på flottan, förringas
uppenbarligen det tyska flygvapnets insatser mot sjöstridskrafterna.
I Tyskland gå överdrifterna, efter allt att döma, åt andra hållet. Det
gäller att skapa tillförsikt för de egna vapnen och fruktan hos de
stater, som ännu äro neutrala, enkannerligen Italien. Det är ett tyskt
intresse, att tilltron till det italienska flygvapnets förmåga i
Medelhavet gentemot de allierades sjöstridskrafter blir så stor som möjligt.
Det är ett engelskt intresse, att tron på den engelska flottans
dominerande betydelse icke rubbas. Därför stå också mot bättre vetande
uppgift mot uppgift. Om någonsin sanningen kommer fram, visar
den sig sannolikt ligga någonstädes mellan de båda.

Tvivelsutan komma erfarenheterna att tvinga skeppskonstruktörer
och luftvärnsartillerister till nya ansträngningar för att eliminera
faran från luften. På varven gå dock nithammarna ännu lika
intensivt som svarvarna i flygplanfabrikerna. Och så blir fallet sannolikt
även i framtiden.

7/5 1940.

Kriget i luften.



Efter kriget i Polen, där tyska flygvapnet i hög grad bidrog
till det snabba avgörandet, har luftkriget till och med mars
inskränkt sig till skärmytslingar på västfronten och över Nordsjön.
Jämfört med de styrkor, som de krigförande stormakterna numera
besitta, ha de insatta krafterna varit så ringa, att man närmast kan
beteckna det mesta av vad som förekommit såsom försöksverksamhet.
Det intressantaste har härvid varit att studera huru tyska flygvapnet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free