Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 7 maj 1940 - Den bulgariska gåtan - Riksdagens ålderspresidenter. Av Elis Håstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot Moskva. Och det är lika svårt att avgöra vilken väg den nya
regeringen valt eller kommer att välja. Av ministärens
sammansättning låter sig inga säkra slutsatser dragas. Den nye
ministerpresidenten, professor Filov, som fått sin vetenskapliga utbildning i
Tyskland, är framför allt bekant som arkeolog, bysantolog och kännare
av pravoslavisk kyrkohistoria. Det sistnämnda var, kuriöst nog,
också den förra ryska vice utrikeskommissarien Potemkins hobby, och
de båda herrarna funno på sin tid varandra i detta gemensamma
intresse, när Filov var Potemkins ciceron vid dennes besök i Sofia.
Den nya utrikesministern, Popov, anses vara en av kung Boris’
speciella förtroendemän med stor sakkunskap om sydosteuropeiska
frågor i den mest vidsträckta bemärkelse. Ursprungligen journalist,
började han sin diplomatiska bana vid generalkonsulatet i Budapest,
förflyttades därifrån till legationen i Prag och avancerade så till
Bukarest, varpå han slutligen blev minister i Belgrad. Under sin tid
därstädes har han knutit många jugoslaviska vänskapsband och
anses vara anhängare av ett närmande till Balkanförbundet. Valet av
inrikesminister bar också kommenterats livligt — ur utrikespolitisk
synpunkt, vilket är typiskt för situationen. Medan man i Belgrad
anser att den nya mannen, Grabowski, har italienska sympatier,
betraktar man honom i Italien som förespråkare för en sovjetvänlig
kurs — också typiskt för situationen. Slutligen får det icke förbises
att viktiga finansiella förhandlingar om Bulgariens utländska
statsskuld nyligen påbörjats i London mellan bulgariska delegerade och
fransk-engelska finanskretsar. De sägas ha fått ett för Bulgarien
mycket gynnsamt förlopp.
Men dessa omständigheter ge inga säkra hållpunkter för en diagnos
av Bulgariens politiska ställning. Den är fortfarande gåtfull. Om
det är sant att Tyskland, Ryssland och Italien vilja dela
Sydosteuropa i intressesfärer, vilken skall Bulgarien då tillfalla? Den ryska?
Men landet är ju ekonomiskt fullständigt avhängigt av Tyskland.
Och hur skulle Tyskland lyckas bevara sitt inflytande i Rumänien,
som är dess ojämförligt viktigaste objekt i Sydosteuropa, om
Rumänien hålles i en rysk kniptång, vars ena arm är linjen
Odessa—Varna—Sofia? Italien torde icke heller helt vilja uppge sina intressen
i det land, på vars tron en italiensk prinsessa sitter. Slutligen torde
turkarna icke så gärna retirera från de goda positioner, som de under
den gångna vintern skaffat sig i Bulgarien.
Bulgarien är Balkans centralmakt, kan man säga. Det intar en
nyckelställning. Hur kung Boris och hans nya medhjälpare komma
att utnyttja den är ännu omöjligt att förutse. Men det kan bli av stor
betydelse för utvecklingen i Sydosteuropa.
1/5 1940.
Riksdagens ålderspresidenter. Borgmästare Lindhagen sitter nu sin 48:de
riksdag och har redan för ett år sedan slagit svenskt
rekord i fråga om antalet bevistade riksmöten. Det är också hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
