Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Italien och Medelhavet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ITALIEN
OCH MEDELHAVET
Mussolini har sagt, att om Medelhavet för andra är en
färdeväg, så är det för Italien livet självt.
I normala tider går 86 % av Italiens import över havet. Härav
kommer 50 % genom Gibraltar sund, 16 % genom Suezkanalen,
10 % genom Dardanellerna och slutligen 10 % från hamnar inom
Medelhavet, där i första hand tryggade förbindelser erfordras med
Libyen och Dodekanesien (Tolvöarna) vid det asiatiska Turkiets
sydvästspets.
Från Nordafrika hämtar Frankrike i fred 4 miljoner ton varor
och i krig 20 % av sin armé. En viktig trafik upprätthålles även
med Syrien och Svarta Havets länder samt via Suezkanalen med
Fjärran Östern.
För England är Medelhavet den kortaste och lämpligaste
imperievägen. I Främre Orienten och vid Röda Havet och Indiska
Oceanen är nämligen 3/4 av imperiet belägna. Till Australien är
emellertid vägen från England runt Afrika icke längre än genom Suez.
Av Englands import komma endast 11 % från Medelhavshamnar.
I motsats till Italien är varken England eller Frankrike helt
beroende av Medelhavet för tillförsel och genomfart. England kan
fullständigt avskära Italiens förbindelser utanför Medelhavet och
icke oväsentligt störa dem därinom, särskilt i öster. Franska baser
flankera Italiens Atlantförbindelser utefter Provence kust i norr
och längs Marocko—Algeriet—Tunis i söder, erbjudande de
allierade flottorna en värdefull stödjezon. Å andra sidan kan Italien
i kraft av sitt centrala läge i Medelhavet allvarligt störa de
allierades kommunikationer i Medelhavets längdriktning. Kontrollen av
passagen mellan östra och västra Medelhavet, den s. k. Sicilianska
Kanalen, blir emellertid relativ så länge den tunisiska kusten är
fransk. Ungefär mitt i kanalen, vars bredd motsvarar dubbla
avståndet Skåne—Rügen, ligger den befästa klippön Pantelleria, en
bas av just nu mycket diskuterat värde. Det kan ifrågasättas om
icke Italien flankerar de franska trafikvägarna under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0292.html
