- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 /
319

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam. Av Algot Werin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


SELMA LAGERLÖF
OCH VERNER VON HEIDENSTAM



Av docenten ALGOT WERIN, Lund

Underrättelsen om Selma Lagerlöfs sista sjukdom och
död kom under de dagar då landet höll på att komma till rätta
med intrycken av den finska reträtten och freden i Moskva. En
månad senare skred Heidenstam in i skuggornas värld. Då hade
krigsguden hunnit rikta ett nytt, vänsterhänt slag mot det i
fredlig oskuld levande Norden.

Klockorna dåna. Tungt slå de,
mullra och kvida de,
sjunga sin sång till de dödas färd.


Det passar märkvärdigt väl att nu citera Heidenstams dikt vid
Frödings jordafärd. Det är bara så, att dödsklockornas slag för
oss ljudit ännu tyngre, deras sång ännu mörkare. Vi fråga oss
om de ringt över hela den kultur, i vilken de båda diktarnas verk
ingå som en för oss dyrbar beståndsdel. Är tiden kanske inne för
det Ragnarök som Heidenstam skildrade i Nya dikter, i den
djupsinniga slutdikten? Det veta vi ingenting om, och det lönar sig
inte att spå.

Vad som är visst är att vi ha hört klockringningen över en
litterär epok. Vår sista litterära storhetstid, som ända tills nu har
haft kvar något av levande verklighet, är avslutad. Den har
kallats för nittitalet, med skäl eftersom 1800-talets sista årtionde
hos oss helt fylldes av den högt blommande nationella
romantiken. Men det står klart att denna storhetstid började med
Strindberg. Utan Strindberg hade framför allt icke Heidenstam blivit
den han blev, lika litet som Tegnér hade tagit de djärvare stegen,
om han inte hade haft att spänna krafterna i tävlan med Geijer.

Det är för övrigt slående att jämföra Selma Lagerlöfs och
Heidenstams samtidiga bortgång med Tegnérs och Geijers för
snart hundra år sedan. Det var då också en litterär storhetstid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free