Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 18 juni 1940 - Den tyska segern i slaget i Artois och Flandern. Av P. - Otto von Bismarck — ett världshistoriskt dubbeljubileum. Av Torvald T:son Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intryck av det svåra läge, i vilket de allierades trupper i norra
Frankrike och Belgien befunno sig, som den belgiska konungen och
överbefälhavaren natten till den 28/5 beslöt sig för kapitulation utan villkor.
Härigenom blev nu ställningen på nordfronten fullständigt ohållbar
för de allierade. Förutom från öster framträngde de tyska
stridskrafterna från söder samt längs kanalkusten, där kanalhamnarna
Boulogne och Calais inom kort voro i deras händer. Genom insats
av starka sjöstridskrafter och genom en med utomordentlig seghet
förd uppehållande försvarsstrid lyckades det dock de allierade att
genom den enda hamn som återstod — Dunkerque — utskeppa delar
(enligt engelsk uppgift 330,000) av framförallt den engelska
expeditionskåren. De allierades förluster blevo dock betydliga särskilt i
materiel, av vilken knappast något torde hunnit undanföras.
Den 1/6 kan denna operation, som blivit kallad slaget i Artois och
Flandern, anses vara avslutad. Den 3/6 igångsattes jätteoperationerna
mot Frankrike, icke mot England som många torde ha trott.
12/6 1940. P.
Otto von Bismarck — ett världshistoriskt dubbeljubileum. Våren 1940 är ett märkligt
jubileumsår i Tysklands och Europas
nyare historia. Den 1 april hade 125 år förflutit sedan Otto von
Bismarcks födelse, den 18 mars femtio sedan hans fall. Tiden har endast
låtit hans gestalt och hans verk framstå i allt skarpare relief, och
under de senaste månadernas världsskakande händelser har
historikern måst känna, hur vår världsdel alltjämt i viss mån lever under
skuggan av den förste tyske rikskanslerns insatser.
Bismarck var ättling av en urgammal nordtysk adelsfamilj och
tillhörde sålunda den samhällsklass, som genom århundraden
starkare än någon annan har bestämt den brandenburgsk-preussiska
statens utveckling. I mycket satte denna härkomst sin prägel på hans
egen personlighet, men man kan också finna drag, som gå tillbaka på
hans möderne, en av de borgerliga ämbetsmannafamiljer, som från
mitten av 1700-talet även spelat en betydelsefull roll i Preussens
historia.
Bismarcks ungdom företer bilden av ett långvarigt sökande, innan
han äntligen nådde den plats, som gav honom möjlighet att göra sin
historiska insats. Hans försök att bryta sig en vanlig preussisk
ämbetsmannabana misslyckades. Det byråkratiska vardagsarbetet kunde
ej vinna hans intresse, hans obändiga kynne reste sig mot
disciplinen, och han lämnade statstjänsten för att under ett tiotal år ägna
sig åt godsägarens fria liv. Under dessa år genomgick han en
växlande utvecklingsgång, där vilda dryckeslag utgjorde den ena polen,
umgänget i pietistiska adelskretsar den andra. Ur de senare hämtade
han sin brud. Från detta skede av sitt liv utgick han med sin
självständiga, praktiska, från all dogmatism fria syn på tingen utvecklad
och befästad men samtidigt med en enhetlig livsåskådning på kristen
och konservativ grund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
