Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Valet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeringsfrågan efter valet — som vanligt när det gäller bondeuppror i det
Bramstorpska lägret, frestas man att säga — slutade i en spänd
väntans upplösning i intet. Man må ha en än så kritisk mening om
1930-talets svenska politik eller om vår folkstyrelses funktionssätt,
men samlingsregeringens partier ha ett det otvetydigaste folkliga
mandat, i motsats till de olegitimerade personer i olika politiska
väderstreck, vilka i dessa dagar visa en märkbart nervös
handlingsiver.
Men en sak måste dock fastslås med tanke på utvecklingen efter
detta krig. Den nyvunna socialdemokratiska majoriteten i bägge
kamrarna kan, om den stabiliseras, rubba den jämvikt mellan olika
grupper och intressen, vari denna tidskrift alltid sett grundvalen
för den svenska folkstyrelsens säkerhet och sundhet. Valet har
betygat, att vad man kallar arbetarklassen mer än någonsin röstat
efter klasstillhörighet. Aldrig ha väl den utrikes- och
försvarspolitiska utvecklingen så flagrant felbedömts som av vårt
socialdemokratiska parti under 1930-talet, och aldrig har heller ett parti
erhållit en sådan för andra partier förkrossande absolution som
den 15 september. Alltifrån det Branting för första gången
kandiderade 1890 tills nu ha socialdemokraterna i en obruten
aritmetriskt progressiv serie ökat sitt röstetal; vad säger, att de just i år
nått kulmen eller att deras herravälde över staten skall bli
kortfristigare än deras tjuguåriga herravälde över våra större städer?
Som partiherde och partifösare har statsminister Hansson visat ett
ouppnåeligt mästerskap bland Internationalens levande och döda
banérförare. På arbetarsidan kan man knappast längre tala om
ett val eller om deltagandet i en folkdom utan blott om en
folkräkning. Vi ha kort sagt fått en utslagsgivande och till synes stabil
ståndsrepresentation inom tvåkammarsystemet trots
representationsreformen. Betingelserna för hela partisystemet ha i så fall i
grunden ändrats.
Dessa framtidsperspektiv må dock dryftas först sedan vårt land
kommit i lä. För stunden tro vi på ärligheten i statsministerns
försäkran att den nyvunna makten ej skall brukas till övermakt. Till
dagens aktuella demokratiska problem vill Svensk Tidskrift i
särskilda uppsatser återkomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
