Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 8
- Montesquieu och Sveriges grundlagar. Av Fredrik Lagerroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MONTESQUIEU
OCH SVERIGES GRUNDLAGAR
TILL FRÅGAN OM VÅR FÖRFATTNINGS
ORIGINALITET
Av professor FREDRIK LAGERROTH, Lund
När Sveriges folk, statt i beredskap att försvara sin
nationella självständighet, företager en inventering av de värden, som
därmed äro förknippade, kommer för det mer än för de flesta
andra nationer det fria statsskicket i betraktande. Det kunde
kanske synas obefogat att härvid göra några graderingar.
Förvisso äro Danmark och Norge lika ömtåliga om sin
konstitutionella frihet som vi om vår. Skulle någon åtskillnad göras, kunde
det närmast synas vara den, att dessa våra naboländer glatt sig
över sina grundlagar, som man gläder sig över varje gott
nyförvärv, medan vi själva tanklöst njutit konstitutionella friheter,
alltför självklara, för att vi skulle anse oss behöva vara
tacksamma därför eller ens reflektera däröver.
Ser man närmare på saken, blir dock kontinuiteten i vår
författningsutveckling just en viktig grund för en högre
värdesättning. Danmark och Norge ha dock framlevat i runda tal resp.
hundranittio och hundrafemtio år under den mest absoluta
monarki, som existerat i kristenheten, och i det längsta funnit
sig väl tillfreds därmed. När de sedan skaffat sig fria statsskick,
har det varit utan någon som helst anknytning till äldre inhemsk
konstitutionalism. Sveriges folk har åter aldrig kunnat vara
konstitutionell frihet förutan. »Dess rätt och sedvana att på ett
eller annat sätt deltaga i vården av sina allmänna angelägenheter,
i synnerhet i lagstiftningen och beskattningen, är», säger
frihetstidens store historiker C. G. Malmström, »lika gammal som dess
historia.» Också talar Hans Järta i det memorial, varmed
konstitutionsutskottet 1809 presenterar sitt förslag till regeringsform, om
»vår författnings åldriga grundformer». Djupare sett bli för
honom de statsskick, som avlöst varandra i vårt land, blott
nyanseringar av en och samma genom tiderna fortlevande
grundförfattning. Den konstitutionella friheten har icke blott, vad kanske nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0525.html
